SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1946  
NASLA, v. -ade.
Etymologi
[jfr nor. dial. nasla, äta smått, gnaga sakta; sannol. ljudmålande, med grundbet.: göra små rörelser; jfr FNASKA]
(†) i förb. nasla upp (ngt), oförmärkt o. försiktigt ta upp (ngt). Hans Pung aff Byxorna naslade jagh upp. Brasck FörlSon. I 4 b (1645).
Spoiler title
Spoiler content