SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1946  
NATION natʃω4n, äv. naʃ-, r. l. f. ((†) m. Murberg FörslSAOB (1793), Weste (1807)); best. -en (OPetri Kr. 9 (c. 1540) osv.), vard. (utom i södra Sv.) äv. = (G1R 4: 15 (1527), Beckman SvSpr. 21 (1904)); pl. -er.
Ordformer
(nacioon 1527. nasion 1686. natcion c. 1585. nation (natt-, -onn) 1523 osv. natjon 17651788. natjone 1800. natsion 1687)
Etymologi
[jfr d., t., eng. o. fr. nation; av lat. natio (gen. -ōnis), födelse, släkt, folk, avledn. av nasci, födas (jfr NATIVITET, NATUR)]
1) folk (se d. o. 1) i ett land; med tanken särskilt riktad dels på gemensamhet i härstamning, språk, kultur o. d., dels på bosättning i samma land, gemensamhet i styrelse o. d.; i sht numera ofta med tanke på att de olika individerna inom folket mera allmänt ha känsla av samhörighet. G1R 1: 84 (1523). Dett skall inte vara synnerligh stortt folka som .. (de polska fältherrarna) hafue haftt i feltt i åhr, .. en hop ilacht sluder aff alle nationer. OxBr. 5: 373 (1625). Wår Swenske nation, den der altijdh är wahn att regeras af en Konung. RARP 4: 503 (1650). Denna bro (över Dalälven) är ej allenast en heder för nation, utan (osv.). Forsström Dagb. 24 (1800). Till Svenska Nationen .. höra väl äfven Monarchen och de Svenskar, som finnas i Finland, Amerika och annorstädes. Boström 3: 94 (1850). Schweizarna (måste) betraktas som en verklig nation trots den språkliga och religiösa splittringen. SvUppslB 19: 733 (1934). 3SAH 50: 25 (1940). — jfr KULTUR-NATION. — särsk.
a) [jfr fr. francais de nation] (†) i uttr. fransman o. d. till nation(en), fransman osv. till sin nationalitet, av fransk osv. nationalitet. En Under-Lieutenant, Fransos til nation. Ekelund Fielding 172 (1765). ÖoL (1852).
b) (†) samling av invånarna i ett landskap l. en provins. Föreställes .. (de upproriska dalkarlarna) den store nåd, som Kongl. Maj:t uti alla tider haft för denna Nationen. HSH 3: 211 (1742). Inskrifne Gälbgjutare-Lärlingen Harald Rosenberg .. (är) til Nationen Dahlkarl. DA 1793, nr 81, s. 4; jfr a. Andra nationer prisa sig själve... Den småländska .. tiger om sin rätt till aktning. OWallqvist (1795) hos Virdestam Östrabo 193. Almqvist Går an 71 (1839).
c) (†) folkstam, folkslag. Effter .. Muscoviten ænnu monga nationer vid det Norre hafvet boendes under sig hafver, som Finscha språket bruka (så osv.). HT 1912, s. 120 (1656). (De nyupptäckta länderna lära ligga) emillan Nya Mexico och Ishafwet .. och warda af 200. Nationer folk .. bebodde. Holm NSv. 4 (1702). Man kan .. skilja .. (lapparna) i nomader och icke-nomader. De förra utgöra nationens kärna. Læstadius 1Journ. 211 (1831).
d) (†) övergående i bet.: land som bebos av ett visst folk, rike; äv.: provins (jfr b). Att någre borgerskip måtte forskickes till then tyske nation effther spannemåle. RA I. 1: 401 (1544). (Han har) wandrat vti åtskillige Nationer innan landz och vtan. VRP 5/11 1651.
e) övergående i bet.: stat. Chesnecopherus Skäl Mm 2 b (i handl. fr. 1595). Japan är den enda nation, som kan göra något af Korea. Cassel Östas. 224 (1906). särsk.
α) [jfr eng. League of Nations, fr. Société des nations] i uttr. Nationernas förbund (förkortat NF), om det 1919 bildade förbundet mellan ett större antal stater, vilket åsyftade att förebygga krig o. att lösa uppkommande tvister mellan stater på fredlig väg (o. vars värksamhet upphörde vid det andra världskrigets utbrott); jfr FOLK-FÖRBUND, FÖRBUND 4 a. SFS 1920, s. 1645.
β) [jfr eng. United Nations] i uttr. Förenta nationerna, ngn gg Förenade nationerna (förkortat FN), om den 1945 bildade sammanslutningen av flera stater med samma syfte som det tidigare Nationernas förbund (se α). Stormakterna i Förenta Nationerna. SkånAB 1945, nr 247, s. 4. Frågor, som röra Sveriges eventuella inträde i Förenade Nationerna. SDS 1945, nr 288, s. 4.
f) (föga br.) om medborgarna i ett land, i motsats till regenten. Hvarest blott furstarne och ej tillika nationerna äro i fråga, der är all strid i sig sjelf omärkvärdig. Geijer I. 1: 90 (1818). Tegnér Armfelt 1: 256 (1883).
g) (mindre br.) samling av personer av samma nationalitet, vilka (mer l. mindre tillfälligt) vistas på samma ort l. i samma land o. d. utanför sitt eget land. HB 1: 142 (1629). PH 8: 71 (1765). Engelska nationen i Indien. WoH (1904). (†) Kommer någhon (av krigsfolket) vthi träta medh annan, och ropar hielp anthen hoos sin nation (dvs. sina landsmän) eller andre, straffes til Lijfwet. Schmedeman Just. 204 (1621).
h) oeg. o. bildl., i uttr. två (tvenne) nationer, om två samhällsklasser i ett land, som stå i lika stark motsättning till varandra som två olika folkslag. De två nationerna (se Holm BevO 260 (1939)). Ännu mindre kunna .. (invånarna i ett land) älska sit Fosterland .. om uti Landet synes liksom tvänne Nationer, den ena rik och högmodig, den andra fattig, nedslagen och misslynt, tvänne Partier som utan uphör förfölja hvarannan. Fischerström Tal 164 (1769). jfr (†): (Sverige) bebos af fyra särskilda nationer, adelsmän, prester, borgare och bönder. Palmær Eldbr. 199 (1847).
i) (†) i uttr. vad nation han är o. d., av vilken nation(alitet) han än är. Våre tiänere, svenske eller hvadt nation the äre. G1R 27: 9 (1557). LReg. 167 (1620).
2) [ytterst efter mlat. natio, sammanslutning av studerande vid vissa medeltida universitet] vid universitet i Sv. o. Finl.: författningsenligt föreskriven sammanslutning av studenter från samma hembygd l. stad; jfr AVDELNING 3 f α, LANDSKAP 4. ConsAcAboP 2: 106 (1658). Hvar och en nation väljer efter sin pluralitet, hvilken hon behagar af Professorerne till sin Inspector. Linné SvArb. 1: 7 (1747). Inspector för Skånska nationen. SNilsson (1838) hos Berzelius Brev 14: 122. (Vi) se .. Jonas .. såsom medlem av Upplands nation inskriven vid Uppsala universitet. Siwertz JoDr. 47 (1928). — jfr STUDENT-NATION. — särsk. i utvidgad anv., i vissa prep.-uttr., om en studentnations lokaler l. om sammanträde l. fest i en studentnation. VärmlNatLdP 6/6 1690. Murberg FörslSAOB (1793). Det var tråkigt på nationen den gången. Helsingius Dagdr. 74 (1914).
Ssgr (i allm. till 2): A (†): NATION-BRODER, se B.
(1) -INDIVID. bildl.: nation betraktad ss. en individ. Att det flegmatiska Holländska folket är en Nation-individ som (osv.). Bremer Brev 4: 189 (1862).
B: NATIONS-ALBUM.
1) (om ä. förh.) = -matrikel; jfr album 1. NF 1: 378 (1875).
2) porträttalbum med biografiska uppgifter över medlemmarna i en studentnation. GestrHelsNat. 146 (1911).
-AVGIFT~02. avgift till nation. Warburg GbgNat. 40 (i handl. fr. 1749).
-BAL; pl. -er. anordnad av nation; jfr bal, sbst.1 Strindberg TjqvS 4: 80 (1876).
-BETYG. betyg över uppförande o. flit, utfärdat av nation. Inspektor underteckne nationsbetyget, till bekräftelse att det verkligen är af nationen gifvet. Frey 1844, s. 321. PedT 1902, s. 150. —
-BIBLIOTEK. Schéele GestrHelsNat. 20 (i handl. fr. 1740).
-BOK. (†) = -matrikel. VärmlNatLdP 1685, s. 6. Warburg GbgNat. 20 (1877; om ä. förh.).
-BOKSAMLING~020. (numera bl. tillf.) = -bibliotek. Porthan BrSamt. 131 (1787).
-BRODER. (nation- 1685. nations- 16851935) (om ä. förh.) nationskamrat; jfr broder 4, 5. VärmlNatLdP 1/4 1685. VästgNatLd 58 (1935).
-EXAMEN. (förr) examen som anställdes inom en nation med de yngre studenterna för att utröna, hur de bevarat o. utvidgat sina elementarkunskaper. Palmberg SmålNat. 60 (i handl. fr. 1769). Den s. k. nationsexamen, som .. skulle afläggas inför nationens seniorer, i närvaro af inspektor och samtlige landsmännen. Böttiger 6: 106 (c. 1875). Schück FUpsala 214 (1917; om förh. c. 1820).
-FANA. LdVBl. 1872, nr 73 A, s. 2. —
-FEST. anordnad av nation. Laurén Minn. 20 (1877).
-FISKUS. (tillf., om ä. förh.) om (förvaringsrum för) en nations kassa; jfr fiskus slutet. Fatab. 1924, s. 87 (om en kista).
(1) -FLAGG. (†) nationalflagga. SPF 1831, s. 225.
(1) -FOLK. (†) folk tillhörande en o. samma nation. Brask Pufendorf Hist. 342 (1680).
(jfr 2) -FÖRENING. konkret: studentnation. Palmberg SmålNat. 72 (i handl. fr. 1826). SFS 1935, s. 205. —
-GASK. (vard.) jfr -fest. VästmDalaNat. 151 (i handl. fr. 1906).
(1) -GUD. (enst.) nationalgud. Rydberg KultFörel. 3: 227 (1886).
(1) -HUMÖR. (†) nationallynne. Tersmeden Mem. 1: 167 (1734).
-HUS. i Uppsala: hus tillhörigt nation. Götheborgarnes nationshus (i Uppsala). Hellberg Samtida 1: 56 (1870). UpplFmT 37—39: 185 (1923).
-INRÄTTNING~020. om studentnationerna betraktade ss. en institution; jfr inrättning, sbst.2 1 b. BerRevElLärov. 1824, Bil. J, s. 6. Ofoget (dvs. pennalismen) var lika gammalt som universitetets historia och äldre än nationsinrättningen. Annerstedt UUH II. 2: 403 (1909).
-INSPEKTOR~020. jfr inspektor, sbst.2 1. Warburg GbgNat. 37 (i handl. fr. 1762).
-KALAS. (numera knappast br.) jfr -fest. Palmberg SmålNat. 38 (cit. fr. c. 1730). Ehrenheim Minn. 14 (1912).
-KAMRAT. Frey 1847, s. 16. —
-KARL. (†) = -vaktmästare. Linné Bref I. 1: 174 (1759). Murberg FörslSAOB (1793).
-KASSA. VärmlNatLdP 26/10 1688. Annerstedt UUH II. 2: 402 (1909).
-KISTA. (förr) till förvaring av nationens pänningmedel m. m. VärmlNatLdP 10/5 1690. Fatab. 1918, s. 66.
(1) -KONGLOMERAT. (tillf.) jfr konglomerat 2. Nationskonglomeratet Österrike-Ungern. Kjellén Storm. 1: 4 (1905).
-KONVENT. (om ä. förh.) nationsmöte; jfr konvent 1 d α. Lewenhaupt UplNat. 89 (cit. fr. c. 1750). 3SAH LII. 2: 614 (1941).
-KURATOR. jfr kurator 4. Björkman (1889).
-LAG, r. (om ä. förh.) stadga för nation. Weibull (o. Tegnér) LUH 1: 209 (1876; om förh. 1717). (Carlsson o.) Johnsson SmålNat. 144 (1918; om förh. 1880).
-LEM. (†) = -medlem. VärmlNatLdP 27/3 1701.
-LIV. jfr liv I 3. Hellberg Samtida 1: 56 (1870).
-LOKAL, r. l. m. jfr lokal, sbst.1 3 a. GestrHelsNat. 52 (cit. fr. 1854).
-MATRIKEL. Murberg FörslSAOB (1793). År 1640 börjar Roslags nationsmatrikel. Sundblad Ups. 6 (1884).
-MEDEL, pl. (numera bl. tillf.) pänningmedel tillhörande nation. VärmlNatLdP 5/7 1690. Warburg GbgNat. 43 (1877).
-MEDLEM~02. Palmberg SmålNat. 72 (i handl. fr. 1826).
(1) -MÄRKE. angivande nationalitet; jfr nationalitets-märke.
1) på fartyg i krigstid. VFl. 1916, s. 10.
2) om gm tatuering framställda bilder av flaggor o. d. Fatab. 1928, s. 106. —
-MÖTE. sammankomst av nation (i Lund samt i Finl.); jfr landskap 4 a. VärmlNatLdP 27/3 1701.
-PEDELL. (numera föga br.) jfr -vaktmästare. LdVBl. 1887, nr 79, s. 4. —
-POJKE. (†) = -vaktmästare. Topelius Dagb. 3: 208 (1837).
-PROTOKOLL. VärmlNatLdP 1/12 1684.
-PÄNNINGAR, pl. (†) tillhörande nation. VärmlNatLdP 10/5 1690.
-RUM. jfr -lokal. Palmberg SmålNat. 65 (i handl. fr. 1791). Joukahainen 7: 38 (1842).
-SAL. jfr -lokal. Palmberg SmålNat. 59 (i handl. fr. 1769).
(jfr 2) -SAMFUND. (†) nation. VästgNatLd 62 (i handl. fr. 1798). Järta 2: 458 (1828).
-SAMKVÄM~02. jfr -fest. Frey 1844, s. 327. Helsingius Dagdr. 74 (1914).
-SAMMANKOMST~002. nationssammanträde. VärmlNatLdP 15/4 1688.
-SAMMANTRÄDE~0020. jfr -möte. Palmberg SmålNat. 81 (i handl. fr. 1828).
-SEXA. jfr -fest. Svedelius Lif 414 (1887). Schück FUpsala 220 (1917).
-SPEX. studentspex författat för o. framfört inom en studentnation. DN 1900, nr 11033 B, s. 2.
(1) -SPRÅK. (†) nationalspråk. AGSilverstolpe Språkl. 69 (1814).
-STADGAR, pl. Frey 1844, s. 314. —
-STIPENDIUM. stipendium som utdelas inom en viss studentnation. Lewenhaupt UplNat. 99 (1877).
-SVYCK. (numera knappast br.) jfr -fest. Lind VärmlNatH 13 (1877). Lindqvist Stud. 119 (1906).
-SÅNG. Warburg GbgNat. 68 (1877). Södermanland-Nerikes nationssång: ”Känner du landet, det härliga rika”. GHT 1897, nr 87 B, s. 1. —
-TALÖVNING~020. (tillf.) Nationstalöfningarna började (under 1830-talet) mera allmänt att förrättas på Svenska språket. Frey 1847, s. 17. —
-VAKTMÄSTARE ~0200. Geijer Brev 136 (1812).
-VIS, adv. varje nation för sig.
1) till 1. LittT 1797, s. 409.
2) till 2. SP 1792, nr 170, s. 3. —
-VÄSEN(DE). 3SAH 17: 24 (1902). En mörk sida i nationsväsendets historia bildar pennalismen. Annerstedt UUH II. 2: 403 (1909).
-ÖL. (†) nationsfest. Frey 1844, s. 304 (1704).
Avledn.: NATIONIST, m.||ig. (numera bl. ngn gg i Finl.) till 2: nationsmedlem; (ngns) nationskamrat. ConsAcAboP 8: 541 (1705). Gustafson GotlNat. 1: 51 (cit. fr. 1765). Lagus Pojk. 153 (1904).
NATIONLIG, adj. (numera föga br.) till 1: som har avseende på l. rör l. tillhör l. är utmärkande för en viss nation l. vederbörande nation l. den egna nationen; jfr nationell. Kellgren 3: 260 (c. 1780). Svenska folkets nationliga dygder, laster(,) egenskaper. Murberg FörslSAOB (1793). Stora nationliga hjelteminnen. Leopold 5: 106 (c. 1820). Nordens nationliga sammansmältning. Almqvist Skand. 3 (1846). Ossiannilsson Hav. 210 (1910). jfr onationlig. Avledn.: nationlighet, r. l. f. (†) egenskap(en) l. förhållande(t) att vara nationell. (Det som tjusar i en viss dikt) är Svensk nationlighet, eller med en liten omskrifning, Fosterlandskärlek, Frihetsnit, Ärelust, Hjeltekraft. Phosph. 1810, s. 377. Fahlcrantz 5: 125 (1852, 1865). särsk. konkret: nationalitet. Mer och mer allmänt sträfvar man, att .. åskåda äfven de sins emellan olikaste nationligheters diktverk. Atterbom PoesH 1: 24 (1848).
Spoiler title