publicerad: 1947
NEDTRYCKT ne3d~tryk2t, vard. ngn gg NERTRYCKT ne3r~, förr äv. NEDERTRYCKT, p. adj. -are (gradf. bl. mera tillf.).
Ordformer
(ned- 1765 osv. nedher- 1658. ner- 1888—1933)
Etymologi
1) betecknande en form liknande den som ett föremål får, då det pressas i hop uppifrån: sammanpressad l. hoptryckt (med jämförelsevis låg höjd i förh. till bredden), platt; jfr NEDTRYCKA 6. Näsan någhot nedhertryckt. GullbgDomb. 19/6 1658; bet. oviss; jfr NEDTRYCKA 6. SvSaml. 3—6: 119 (1765). Kroppen (hos blåsfotingen är) liten, nedtryckt, jemsmal och bevingad. Dahlbom Insekt. 149 (1837). (Alpväxterna) hafva låg och nedtryckt, ofta dynlik växt. NF 1: 546 (1875). Frukten (av belladonna) är ett något nedtryckt, klotrundt, svart, glänsande, saftigt bär. Därs. 2: 168 (1876). 2NF (1913).
2) som tynger l. trycker ngn, betryckt, beklämd, deprimerad; äv. oeg., om utseende, tid o. d. Nordforss (1805). Ynglingens .. nedtryckta .. utseende visade klart, att något hvilade tungt på hans själ. Gumælius Bonde 318 (1828). Mitt sinne är nedtryckt. Wallin 1Pred. 3: 211 (c. 1830). Nu först kände hon sig rigtigt nedtryckt och olycklig. Wetterbergh Altart. 60 (1848). Han hade själv många gånger ryckt upp sig i nedtryckta stunder genom att göra långa strövtåg i stadens omgivningar. Sörlin UFolk 84 (1929).
Avledn.: NEDTRYCKTHET, r. l. f. [jfr d. nedtrykthed, nor. nedtrykthet, t. niedergedrücktheit] egenskapen l. förhållandet att vara nedtryckt.
1) (tillf.) till 1. Med taket gaf .. (exteriören av Kölnerdomen) ett visst utseende af nedtryckthet och depression. Wallin Bref 231 (1849).
Spoiler title
Spoiler content