publicerad: 1947
NEON neå4n, äv. ne4on, n.; best. -et.
Etymologi
[jfr t. neon, fr. néon; av eng. neon, av gr. νέον, n. sg. av νέος, ny (se NEO-); benämningen given av upptäckarna, de engelska kemisterna W. Ramsay o. M. Travers 1898]
till ädelgasernas grupp hörande grundämne (som i ett urladdningsrör utsänder ett rödaktigt sken o. därför, oftast i blandning med helium, fått stor användning inom belysningstekniken o. ljusreklamen); i icke fackmässigt spr. stundom övergående i bet.: neonljus. 2NF 10: 436 (1908). Starck Kemi 87 (1931). Ljusreklamerna måla / stjärnsystem av neon. Asplund Silv. 103 (1936).
Ssgr: neonljus-skylt.
-text. —
-RÖR. tekn. eg.: urladdningsrör innehållande neon; vanl. allmännare, om urladdningsrör innehållande (en blandning av neon o.) andra gaser, i sht använt till ljusreklam: lysrör. FFS 1930, s. 429. —
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content