NEUROM nävrå4m l. nä͡ɯ-, n.; best. -et; pl. = l. -er.
Etymologi
[jfr t. neurom(a), eng. neuroma, fr. névrome; bildat till gr. νεῦρον (se NEURON) medelst den i namn på svulster vanliga ändelsen -om (jfr HEMATOM)]
med. svulst som utgår från nervsystemet, nervsvulst, nervtumör; särsk. i uttr. äkta (l. oäkta l. falskt) neurom, som härstammar från själva nervvävnaden (resp. från bindväv omkring denna). Hygiea 1851, s. 498. Äkta neuromer. Sundberg (1926).
