[av lat. nicænus, avledn. av stadsnamnet NICÆA, av gr. Νίκαια]
kyrkohist. som har avseende på den forna staden Nicæa i Mindre Asien; dels i uttr. nicenska mötet, om ett allmänt kyrkomöte som hölls i Nicæa 325; dels i uttr. nicenska trosbekännelsen o. d., om den vid detta möte antagna bekännelsen; äv. om en av de orientaliska dopbekännelser som uppstodo på 300-talet. Thet Niceniske Mötet. Schroderus Os. 1: 288(1635). Niceniske bekennelsen. Emporagrius Cat. L 3 b(1669). Hellerström Liturg. 130(1932).
SAOB
