publicerad: 1947
NIKT nik4t, n. (ApotT 1698, s. 58, osv.) l. r. l. m. (BoupptSthm 12/11 1689, PharmSv. 1817, s. 23 osv.); best. -et l. -en; förr äv. NICHTS, sbst.2
Ordformer
(nicht 1648—1920. nichts 1640—1838. nickt 1676—1891. nietes 1637. nikt 1744 osv.)
Etymologi
[av t. nicht, zinkoxid, eg.: icke (urspr.: ingenting); i bet. ’zinkoxid' sannol. ombildning av gr. ὀνυχῖτις, liknande onyx, om ett slags zinkmalm, avledn. av gr. ὄνυξ, nagel, onyx. Formen nichts motsvarar t. nichts, zinkoxid, eg.: ingenting (jfr NIX). Formen nietes är sannol. skrivfel. Enl. en annan förklaring återgår det t. ordet på det nylat. uttr. nix alba, vit snö, alkemisternas benämning på zinkoxid, vilket förtyskades till weisses nicht, vilket i sin tur latiniserats till nihilum album, vitt intet (jfr INGEN 4 j). Bet. 2 har utvecklats i sv. ur bet. 1]
farm.
1) (†) benämning på ss. läkemedel använd lucker zinkoxid; särsk. i uttr. vit nikt; äv. om zinkoxid i allm.; jfr uttr. vitt intet (se INGEN 4 j). OxBr. 11: 704 (1637; i uppräkning). Lucidor (SVS) 278 (1672). 1 ℔: with Nicht. BoupptSthm 12/11 1689. Hvit Nicht .. är en till färgen hvit, men af främmande ämnen orenad Zinkoxid. Forshæll OorgPharm. 127 (1838). Åstrand (1855; med hänv. till zinkoxid).
2) pulver bestående av sporerna av vissa lummerarter, särsk. Lycopodium clavatum Lin.; häxmjöl, blixtpulver; förr om sådant pulver uppblandat med zinkoxid (se 1); äv. i uttr. gul nikt. PharmSv. 1817, s. 23. Lilja SkånFl. 463 (1838). På apoteken säljes fröet (av Lycopodium), under namn af Nicht; det begagnas dels till pudring på hudlösa ställen, dels till teaterblixt. Scheutz NatH 325 (1843). VaruhbTulltaxa 1: 57 (1931).
(2) -PIPA, r. l. f. (förr) apparat använd vid framställning av blixtar på teatern. Åskan dånade från en järnplåt och blixtar ljungade från en niktpipa. Ramsay Barnaår 1: 37 (1904). —
Avledn.: NIKTA, v., -ning. till 2: pudra (spädbarn) med nikt. Cederschiöld HbBarnm. 243 (1822). Kullman Locke AristP 99 (1913).
Spoiler title
Spoiler content