SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NOCKELTIMMER nok3el~tim2er, n.; best. -timret; pl. =.
Ordformer
(nockel- (-å-) 1765 osv. nokel- (-å-) 1730)
Etymologi
[av okänt urspr.]
(förr) sjöt. om vart särskilt av de timmer vid vilka kranbalkarna voro fästa. Rajalin Skiepzb. 20 (1730). Ekbohrn NautOrdb. (1840).
Spoiler title
Spoiler content