SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NOMINALIST -is4t, m.||(ig.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. nominalist, fr. nominaliste]
filos. anhängare av nominalismen (se NOMINALISM 1). Ehrenheim Phys. 1: 99 (1822). Larsson Spinoza 269 (1931).
Spoiler title
Spoiler content