SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NOPPRA nop3ra2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr östsv. dial. noppra, noppa (på tyg); till NOPPA, sbst.2, l. NOPPRA, v. — Jfr NOPPRIG]
(föga br.) liten upphöjning (av organisk substans på ytan av en kroppsdel o. d.); jfr NOPPA, sbst.2 4. (En viss form av papiller på tungan) framträder som svampliknande röda och speglande noppror. 2NF 30: 312 (1920).
Avledn.: NOPPRAD, p. adj. (mera tillf.) försedd med små upphöjningar; jfr nopprig 2. Det nopprade skaftet (på rakhyveln). SvD(A) 1923, nr 330, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content