publicerad: 1947
NOTUL, f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(notel 1635—1682. notul 1541—1647)
Etymologi
[jfr t. notula, notul, notel; av mlat. notula, kort aktstycke l. förklaring, av lat. notula, litet tecken, diminutiv av nota (se NOT, sbst.2)]
(†) liten anmärkning l. hänvisning; kort aktstycke som innehåller en förklaring, en förteckning, huvuddragen i en överenskommelse o. d.; promemoria; äv. om kontrakt. (Den nu översatta bibeln är lik) then Tydska .. så wel j Förspråk, Gloser, Notuler, Concordantier och Ordning, som j sielffua Texten. FörsprGT a 6 a (Bib. 1541). Att Hennes Maij:ttz huus och ladugårder måge bliffva medh allehanda huusgerådh försörgde och stofferade effter liffgedingets notuls innehåldh. RP 5: 116 (1635). Emädan man (dvs. de svenska fredskommissarierna) begynte at betänckia på hwad sätt en Notul öfwer thet som hade aftalat warit, eller sielfwa Fördraget skriffteligen författas skulle .., fördenskul war aff nöden, at (osv.). Widekindi G2A 137 (c. 1676). — jfr HEIRATS-NOTUL.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content