SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NUCKA, v.2 -ade.
Ordformer
(nucka 1835 osv. nukka 1892)
Etymologi
[östsv. dial. nucka, nocka, sitta blundande o. nicka m. m.; av fin. nukkua, slumra in m. m., o. fin. nukata, sitta o. sova l. drömma]
(i Finl.) halvslumra (i sittande ställning), slumra (nickande), dåsa, ”nicka till”. Topelius Dagb. 2: 26 (1835). Medan den gamle latinläraren satt och nuckade i katedern (under studentskrivningarna). Söderhjelm Brytn. 7 (1901). Mattsson VSkr. 1: 183 (1910).
Särsk. förb.: NUCKA IN. (numera bl. i Finl.) nicka till, slumra till. Jag nuckade någon gång in i slummer. Wallin Bref 229 (1849). NPress. 1893, nr 101, s. 2.
NUCKA TILL. (i Finl.) nicka till. Ahrenberg Stockj. 199 (1892).
Spoiler title
Spoiler content