NUDITET nud1ite4t l. nɯ1-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. nudität, eng. nudity, fr. nudité; av lat. nuditas (gen. -ātis), nakenhet, avledn. av nudus (se NUDISM)]
(numera i sht i a) nakenhet, förhållandet l. egenskapen att vara naken. Swedberg Schibb. 286 (1716; i lista på främmande ord). (Pojkarna) skulle .. göre alla sine tyfpojkstrek nakne, de vände då ögatt vid .. nuditet ifrån barna åren. CAEhrensvärd Brev 1: 42 (1781). Östergren (1933). — särsk.
a) konkret: (parti av) naken människokropp; särsk. konst. om (parti resp. partier av) en l. flera nakna människokroppar framställda i bild; äv. (föga br.): naket (se NAKEN 1 d); oftast i pl. Linné Diet. 1: 93 (c. 1750). Björnståhl Resa 2: 75 (1773; om naketmålningar). Ju mer nuditeter, som visas på scenen, dess större är framgången. LdVBl. 1887, nr 7, s. 4. Tafvelsamlingen (är) mera rik på modern ”nuditet” än skäligt är. Ödman Reseb. 127 (1907). Man ansåg, att en dylik förevisning af gigantiska nuditeter (dvs. Michelangelos Yttersta domen) ej passade för ett heligt rum. PT 1909, nr 6 A, s. 3. — jfr: I synnerhet dröjer Förf. med välbehag vid det Erotiska som hon con amore utmålar al Fresco, och tyckes i synnerhet älska Nuditeter. 3SAH XLVIII. 2: 98 (1841; jfr b).
b) i utvidgad anv.: (i sexuellt avs.) ohöljd skildring; ngt oblygt l. anstötligt i tal l. skrift. SvLittFT 1834, sp. 309. Hos det naiva folket är en kruditet eller nuditet omedelbart roande, det avslöjade sexuella spelar därvid en stor roll. Wrangel Dikten 162 (1912).
