SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NY ny4, n.; best. -et (G1R 26: 92 (1556) osv.), äv. -t (LPetri ChrPina m 5 b (1572) osv.); pl. -n (Murberg FörslSAOB (1793) osv.) l. = (Kolmodin QvSp. 2: 13 (1750) osv.).
Etymologi
[fsv. ny; jfr d. ny, isl. ; substantivering av NY, adj.]
1) astr. den av månens faser då månen befinner sig i konjunktion med solen l. om månfas då månen (efter att ha varit i konjunktion med solen) framträder som en smal skära; äv. om månfas som utmärkes därav att den belysta delen av månens yta tillväxer; äv.: tidsperiod då månen befinner sig i ngn av dessa utvecklingsperioder; jfr NY-MÅNE, NY-TÄNDNING (se NY, adj. ssgr); motsatt: nedan. Månen är l. står i ny l. sitt ny, ngn gg på, förr äv. uppå ny, äv. i resp. på nyet. Ngt göres l. händer l. bör göras o. d. i ny l. under nyet, äv. i, ngn gg på, förr äv. uppå nyet. Ps. 1549, Kal. s. 14 b. (Han) seger, att thet ähr rydzernes sedh, när the krige, att the drage åstedh opå nyett. G1R 26: 103 (1556). Man (skall) haffua acht på hwadh tijdh sådana personer skola åderlåtas, Nemligha the vnge vthi Nyet, och the gamble vthi Nädanet på månaden. BOlavi 141 a (1578). Thet första ny efter kyndersmesso dagh. Bureus Suml. 45 (c. 1600). Måncykeln .., som är en årskrets af 19 år, efter hvars förlopp Ny och Nedan återställas i det närmaste på samma dagar i Julianska året såsom förut. Aurén Tidr. 171 (1800). Att brännved, huggen på ny, skall torka bättre, brinna och gifva starkare glöd och värme än ved, huggen på nedan, är en hos allmogen gängse sägen. Skogvakt. 1893, s. 168. Månen .. är i ny. Heidenstam Svensk. 1: 164 (1908). Nilsson FestdVard. 201 (1925). — jfr DISTINGS-, HJÄLTE-, HYLLINGE-, HÖST-, NYÅRS-, VINTER-NY. — särsk.
a) (numera bl. i vitter stil) med tanke på att månen åter börjar skina klart efter att ha varit i sitt mörkaste stadium, i sådana uttr. som nyet tändes l. tänder sig, månen tänder sitt ny l. tändes i ny o. d. Månan tänder sitt ny. Rudbeck Atl. 2: 286 (1689). Vid första åsyn af nyets tändning .. läsa både Mahometaner och Kafirer en kort bön. Ödmann MPark 274 (1800). Derest icke Wiborg är fritt innan nästa måne tändes i ny, skall midsommarsolen skina öfver min .. graf. Topelius Fält. 3: 154 (1858). Nyet tänder sig. Bremer GVerld. 2: 315 (1860). särsk. i bild. Du ler med hvita tänder / och läppars röda glans, / och blickens ny sig tänder, / som aldrig nedan fanns. Karlfeldt FridVis. 57 (1898).
b) (numera mindre br.) konkret, om (den figur som bildas av den belysta) månen under den period då månen är i tilltagande, särsk. under den tid som är närmast efter dess konjunktion med solen. När öfwersta Spetzen af Nyt är mörkare än den undre, betyder Regn uti första Qwarteret. Rålamb 13: 36 (1690). Vi hade nymåne för ett par dagar sedan. Den låg på rygg. Ordspråket säger: ”liggande ny, stående matroser”. Det vill säga sjömannen kan vara beredd på att få vara vaken. Stenfelt Skepp. 80 (1903). Blekt var månens ny. Gripenberg Aftn. 35 (1911). Silfverstolpe Vard. 81 (1926).
c) (tillf.) bildl., om begynnande skallighet; jfr MÅNE, sbst.2 3. I hjessan, der de (dvs. lockarna) sutit, / Tittar ett förargligt ny. Sehlstedt 1: 159 (1850, 1861).
d) i allittererande förb. med nedan, i uttr. som symbolisera tidens växlingar, se NEDAN, sbst. 1 b.
e) (†) i uttr. halvt ny, månfas som utmärkes av att månen (efter att ha varit i konjunktion med solen) övergått till att synas till hälften belyst; fullt ny, nyet är l. går i fylle l. fullone, då månen övergått resp. övergår till att synas helt belyst. Thetta mörcker .. skedde när Nyyt war j fylle. LPetri ChrPina m 5 b (1572). Slachterijet (dvs. slakten) .. skal skee uthi fult Ny. Brahe Oec. 72 (1581; uppl. 1920). Halfft Ny .. (kallas även) förste Quarteret. Celsius CompEccl. 92 (1673). När nyet är i fullone. Lind (1749).
2) (i vitter stil) bildl. (jfr 1 a slutet, c): tillstånd l. period av framåtskridande l. förbättring o. d.; ljusning; uppgång; äv.: begynnelse, början. Man skal giffta sig i Ungdoms Ny och Wåhr. Brobergen 40 (1694, 1708). Ling Kärl. 15 (1816). Det var den sextonde April, / I lifvets ny. Nu ha vi nedan. Topelius Ljung 206 (1889).
Ssgr (till 1): A: NY-TÄNDNING, se ny, adj. ssgr.
B: NYS-DAG. (nysz-) (†) dag i ny. (Plinius säger) thet wara aldrabäst fälla Trää på första Nyszdagh. IErici Colerus 1: 12 (c. 1645).
Spoiler title
Spoiler content