SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NYÅR ny3~å2r, i sht i sydligaste o. sydvästra Sv. äv. 4~1 (ny`år Weste, ny`å´r Dalin; jfr Kock Akc. 2: 93, 133 (1884)), n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(ni- (nij-) 1545 (: niors dagh)1625 (: Nijårs dagh). ny- 1524 osv. nye- 1532 (: Nẏears tijd) 1569 (: nye åårs minne). nyi- 16141671 (: Nyiåhrss ting). nyt- 15901625. nytt- 16181895. -år (-åhr, -åår) 1528 (: nẏ års dag) osv. -aar 15241527 (: Nyaarss dagh). -ar 1531 (: Nyars dagh)1539 (: Nyars tid). -or 1545 (: niors dagh))
Etymologi
[fsv. nyar; jfr ä. d. nyaar, nytaar, d. nytar, mnt. niejār, t. neujahr, eng. newyear; av NY, adj., o. ÅR]
nytt år (jfr NY, adj. 5); äv.: förestående l. instundande nytt år; äv.: början på det nya året. På nyåret. Efter nyåret l. nyår. Vid nyåret l. nyår. Fira nyåret. Nyåret ingick med storm och snö. Mellan jul och nyår. Manedagh[e]n nest ept[er] nÿaaret. OPetri Tb. 35 (1524). At .. (förordningen) wid nästkommande Nyåhr sin begynnelse skal taga. Schmedeman Just. 1387 (1694). De Handlande böra och, för mera ricktighets skuld, hvart år, hälst vid Nyåret, gifva räkning til sine Debitorer på de til dem utbårgade Varor. PH 1: 400 (1723). En afton, kort efter nyår. Mellin Nov. 2: 106 (1867). Vi äro långt inne på nyåret redan. Lagerlöf Körk. 194 (1912). Kung Fredrik II av Danmark, som nyåret 1559 efterträtt sin fader på tronen. NordT 1926, s. 416. — särsk.
a) i uttr. innebärande en tillönskan om lycka under det påbörjade l. snart kommande året. (Jag) önsker her medh eders käre brud .. ett saligt gått Ny åhr. HSH 3: 105 (1581). Then samme gode Guden förläne E(ders) K(ärlighet) och ett lyckosalight frögdefult nyår. Gustaf II Adolf 569 (1630). Lycka till ett välsignat Nyåhr. Linné Bref I. 2: 125 (1748). Kl. 4 om morgonen skulle man vara klädd att önska nyår hos de förnämsta. Tersmeden Mem. 1: 69 (c. 1780). Godt Nyår! 2Saml. 4: 147 (1817). Auerbach (1913).
b) (†) i uttr. skjuta nyår, gm skjutande tillkännagiva l. fira det nya året. Ny(å)hrs Morgonen då Lÿff Gvardiet woro uppmarcerade att Skiuta Nyåhr. HovförtärSthm 1691 A, s. 1839. KFÅb. 1912, s. 370 (1701).
c) i vissa uttr. med prep., innebärande en tidsbestämning.
α) (†) i nyårs, sistlidna nyår. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 205 (1702).
β) (†) i nyåret, strax efter det nya årets början. Han begaff sigh sielff med en vår galleija tijt öfver i nyåhret. OxBr. 1: 454 (1629).
γ) till nyåret, förr äv. till nyårs, till det instundande nyåret; äv.: vid det instundande nyåret. Han (ville) icke .. tiene längre än till Ny Året. SthmTb. 1/12 1572. Jag önskar then edle och wälbördige jungfru til nyårs ett lycksaligt nytt gott åhr. SynodA 2: 49 (1586). Ni skall ju strejka till nyåret. Wägner Norrt. 25 (1908).
δ) (†) om nyåret, vid det instundande nyåret. G1R 20: 364 (1549).
d) i mer l. mindre bildl. l. oeg. anv. JGOxenstierna 4: 177 (1815). Hvar stor förstöring är ett nyår för verlden. Thomander 1: 450 (1839). Vi fundera på Nyår i Sveriges lif, ropa på religionsfrihet och reformer. Bremer Brev 3: 266 (1853). Guds rikes nyår börjar med vår Frälsares Jesu Kristi ankomst till jorden. Topelius EvBarn. 2 (1893). jfr: När prästen firar sitt nyår på första maj (så osv.). Vasenius Top. 1: 23 (1912; om ingången av det s. k. ecklesiastikåret).
Ssgr: A (†): NYÅR-AFTON, se B.
B: NYÅRS-AFTON~20, äv. 1032. (nyår- 1715. nyårs- 1535 osv.) den 31 december, dagen före nyårsdagen; jfr afton 5; i sg. i best. anv. äv. utan slutartikel. TullbSthm 1535, s. 48 b. Konungens lik nedbars i slåtzkyrkian om nyårs affton. RA I. 3: 40 (1593). Föreningen (dvs. Dygdeförbundetblev) upplöst af konungen nyårsaftonen 1809. SvT 1852, nr 14, s. 4. Nilsson FestdVard. 155 (1925).
-BAL. bal (se bal, sbst.1) hållen på nyårsaftonen. Almqvist AMay 35 (1838). Sthm 2: 142 (1897).
-BESÖK. (numera mindre br.) jfr -visit. I Sverge håller man på att banlysa nyårsbesöken. Bremer Brev 2: 446 (1845). Berndtson (1880).
-BILJETT. (†) jfr -kort. Vi roade oss genomse de mångfaldiga nyårsbilletter här blifvit inlämnade så af herrar som fruntimmer. Tersmeden Mem. 4: 266 (1767).
-BJUDNING. jfr bjudning 6 b.
-BREV. skrivet vid nyåret o. innehållande nyårslyckönskningar. Jagh hafwer fåt E(ders) K(ärlighets) kärlige nyårs bref. Gustaf II Adolf 569 (1630). Nyårsbrefven fortfara att årligen tilltaga i antal. AB 1890, nr 1, s. 2.
-BÖRS. (†) nyårsbal på stora börssalen i Sthm. Knorring Skizz. II. 2: 176 (1845).
-DAG~2, i vissa trakter i bet. a äv. 104. [fsv. nyars dagher] om den första dagen i det borgerliga året, den 1 januari. Ps. 1549, Kal. s. 1 b. (Utom jul, påsk och pingst firas) Theszlijkes Nyåhrs- och Trättonde Dagen. Kyrkol. 14: 1 (1686). Man (vill) ej låna ut eller betala något på nyårsdagen (ty det medför utgifter under hela året). Nilsson FolklFest. 275 (1915). särsk.
a) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i sg. i best. anv. utan slutartikel: om l. på nyårsdagen. Gifwit i .. wor Stadh Vpsala Nyaarsdagh (år 1525). G1R 2: 2 (1525). Torsdagen nest epther nyårss dag. JönkTb. 146 (1544). Bondepract. A 8 b (1662).
b) i oeg. o. bildl. anv. Den 1 maj, .. vår presterliga nyårsdag. Runeberg ESkr. 2: 257 (1853); jfr nyår d slutet. Den dag, då Scheele upptäckte syret och dess betydelse, har kallats ”nyårsdagen för den moderna kemien”. Grimberg SvH 407 (1908).
Ssgr: nyårsdags-afton. om nyårsdagens afton. Atterbom Minn. 148 (1818).
-morgon. om nyårsdagens morgon. LdVBl. 1838, nr 2, s. 2.
-DEVIS. (†) jfr devis, sbst.1 3 e. Ny-Åhrs Devise Til Een Högförnähm Person. Runius (SVS) 2: 36 (1703; titel på dikt).
-FEST. hållen på nyåret l. för att fira det nya året. Kempe FabritiiL 117 (1762). Senantikens populäraste fest, nyårsfesten. Nilsson FestdVard. 29 (1925).
-FÖRSÄNDELSE. post. Nyårsförsändelse, (dvs.) trycksak i visitkortsformat eller vykort, som förekommer till postbehandling under tiden 28 december—2 januari. Döss o. Lannge (1908).
-FÖRÄRING. (†) jfr -gåva. HovförtärSthm 1657, s. 17.
-GIFT, r. l. f. (†) = -gåva. Lucidor (SVS) 136 (1671).
-GLÄDJE. (mera tillf.) glädje vid nyåret l. som nyåret bringar. Castrén Res. 2: 141 (1846). UpsP 1860, nr 1, s. 2. särsk. (†) bildl. Then ewighwarande Nyåårsglädien, vthi thet Nyia himmelska Jerusalem. LLaurentii Nyåhrspr. Dedik. C 1 b (1618).
-GRATIFIKATION. DN(B) 1946, nr 3, s. 8.
-GRATULATION. (†) = -lyckönskning. Tersmeden Mem. 1: 69 (1731). Auerbach (1913).
Ssg: nyårsgratulations-kort, n. (†) nyårskort. Tersmeden Mem. 2: 64 (1735). I Stockholm kringsänder man sin betjent med nyårsgratulationskort. VexjöLT 1842, nr 2, s. 2.
-GÅVA. [fsv. nyars gava] gåva som gives med anledning av nyåret. VarRerV 46 b (1579). Nyårsgåfvorna äro .. äldre än julgåfvorna och synas ha hållit sig längre i Sverige än i Danmark. Fatab. 1916, s. 51. särsk. bildl. Vij önske edher till ny åårs gåffuo / Gudz nåd och wenskap. 2Saml. 9: 163 (1569). KKD 7: 36 (1703).
-HÄLSNING. (skriftlig l. muntlig) hälsning med anledning av nyåret. SvT 1852, nr 26, s. 1. NDA 1912, nr 355, s. 4.
-HÖGTID~02 l. ~20. Weste (1807). Rogberg Pred. 1: 93 (1825).
-KALASANDE, n. (ngt vard.) Nyårskalasandet fortfor, vi höra det omtalas från Rom i det 8 årh. Nilsson FolklFest. 143 (1915). Östergren (1933).
-KAPPE. (†) jfr kappe, sbst.3 1; bildl., om traktering på nyåret. Ekeblad Bref 2: 169 (1659).
-KJORTEL. (†) i bild. (Vi vilja) then retta obefleckiadhe Nyåårskiortelen, som är Jesu Christi rettferdigheet, genom troona oss så iklädhe, at wij kunne tiena Gudhi. LLaurentii Nyåhrspr. G 1 b (1618).
-KLAPP. [jfr julklapp] (i vissa trakter) nyårsgåva. Bremer Brev 3: 258 (1852). Hembygden(Hfors) 1916, s. 30.
-KOMPLIMANG. (†) jfr -hälsning. KKD 5: 202 (1711). Deputerade från Ständerna .. aflade Nyårs-Compliment .. på Versailles. GT 1788, nr 12, s. 2; jfr komplimang a.
-KORT, n. kort med skriven l. tryckt nyårshälsning. 3SAH LII. 2: 605 (1795). SFS 1899, nr 78, s. 16.
-KURS. (†) om skriftliga handlingar som försändes på nyåret för att cirkulera; jfr kurs 4. VDAkt. 2/1 1857.
-KVÄDE. poem som diktats med anledning av nyåret. DA 1778, nr 1, s. 1. Ljunggren SmSkr. 3: 139 (1881).
-KVÄLL.
1) om kvällen före nyårsdagen. Cavallin Herdam. 4: 284 (i handl. fr. 1747). UpplFmT 29—32: 58 (1913).
2) om nyårsdagens kväll. Murberg FörslSAOB (1793).
-LYCKA. (i Finl.) stycke av tenn l. bly som på kvällen före nyårsdagen smältes o. får stelna i vatten, för att man av den form som det antager skall kunna sluta sig till sina öden under det kommande året; jfr lycka, sbst.3 6. Forssman Gret. 163 (1897). Mörne ÄventV 205 (1929).
-LYCKÖNSKAN~020. (numera bl. tillf.) AJGothus ThesEp. 3: 56 (1619). ÅgerupArk. Brev 29/1 1754.
-LYCKÖNSKNING~020. (numera bl. tillf.) = -önskning; i sht i pl. RP 16: 381 (1655). Nilsson FestdVard. 125 (1925).
-MAGI. (i fackspr.) om magi som utövats i samband med nyåret. FoF 1936, s. 124.
-MINNE. (†) skål som drickes till firande av nyåret. Wi begere i thetta sinne / att vndfå thet helge nye åårs minne / Felas kosor så bätther medh stopa / och thet låtther koma ij stora hopa. 2Saml. 9: 163 (1569).
-MORGON. om nyårsdagens morgon. HovförtärSthm 1693 A, s. 43. Lagerlöf Körk. 198 (1912).
-MÅNAD.
1) (†) nyårsny. Det åhret som Nyåhrszmånat är mulin wil intet små Boskapen trifwas. IErici Colerus 1: 10 (c. 1645).
2) (numera bl. tillf.) benämning på januari. Bremer GVerld. 5: 146 (1862). Gellerstedt Hult 5 (1906). KalSvenskEstl. 1927, s. 5.
-MÅNE. = -ny. Karlfeldt FlPom. 109 (1906).
-NATT. om natten till nyårsdagen. IErici Colerus 1: 10 (c. 1645). Lagerlöf Körk. 79 (1912).
-NY, n. nymåne som inträffar vid nyåret. Dalinus Alm. 1674, s. 5. Sådant nyårsnyet är, blir äfven de tre följande nyen. AntT VII. 2: 62 (1883; fr. Smål.). Österling JordH 23 (1927).
-OFFER.
1) offer vid nyåret. PopEtnolSkr. 8: 122 (1912).
2) (†) offer l. hyllningsgärd på nyåret. Stiernhielm Arch. B 3 a (1644). Majken Munters Skugga ..; eller Ett litet, dock välment Nyårs-Offer åt bemälte Auktors moralsatiriska snille. Törneblad (1814; boktitel).
-OTTA.
1) om nyårsdagens morgon; särsk. (†) i sg. i best. anv. utan slutartikel: (tidigt) på nyårsdagens morgon. VDBötB 1645, s. 380.
2) om gudstjänst på nyårsdagens morgon; jfr jul-otta. SmålP 1890, nr 152 A, s. 2.
-PJÄS. teaterpjäs som uppföres vid nyåret; jfr -revy. Cramær Årsrev. II (1847). Hedbergs nyårspjes ”Tomte-Gubbarne”. SöndN 1862, nr 7, s. 3. NNisse 1893, nr 1, s. 8.
-PREDIKAN. jfr advents-predikan. LLaurentii Nyåhrspr. A 1 a (1618).
-PRESENT. = -gåva. 2Saml. 4: 147 (1817).
-PSALM. avsedd för nyårsdagen. Ps. 1695, s. 262. —
-PÄNNINGAR, pl. (†) pänningar som utdelas l. äro avsedda att utdelas ss. nyårsgåva l. nyårsgratifikation. 2RA 3: 166 (1731). Af Banquen (måste) år 1673 .. uplånas 523 D:r Silfvermynt i Nyårs-penningar åt Hof-Betjeningen. AdP 1800, s. 1323.
-REVY. teaterpjäs med inslag av bl. a. kupletter med satiriska anspelningar på aktuella förhållanden, vilken uppföres på nyåret. En nyårsrevy .. af Emil Norlander. NNisse 1894, nr 1, s. 8. Det var Blanche som införde nyårsrevyn hos oss genom sitt ”sceniska trolleri” ”1844—1845”, hvilket gafs den 1 januari 1845 på .. Nya Teatern. NDAVL 1911, nr 236, s. 3. Hellström Malmros 19 (1931).
-RIM. jfr -kväde. 2Saml. 12: 108 (1795). 3SAH 2: 161 (1887).
-RÅDSTUGA~020. (förr) i stad: allmän rådstuga som hölls på nyåret. VMagEkonPolP 14/1 1848.
-RÄKNING. räkning som handlande l. hantvärkare vid nyåret utsänder till sina kunder; i sht förr om sådan räkning som avsåg under hela förra året försålda varor l. utfört arbete, årsräkning. SöndN 1862, nr 46, s. 1.
(jfr b) -SKJUTNING. värkställd för att fira det nya året. PH 11: 585 (1778). AB 1890, nr 1, s. 2.
-SKRIFT. (om ä. förh.) innehållande nyårslyckönskningar. PolitVis. 249 (1626). Schmedeman Just. 397 (1664). Lucidor (SVS) Komment. 162 (1930).
-SKÄMT. (mera tillf.) jfr -revy. Tomtegubbarne. Nyårsskämt i En Akt med Sång. Hedberg (1857; i titeln). NNisse 1893, nr 1, s. 8.
-SKÄNK. (†) jfr -gåva. Brobergen 11 (1708). Fryxell Ber. 9: 218 (1841).
-SPEX. (tillf.) jfr -revy. Småteatrarnas enkla .. nyårsspex. Nordensvan SvTeat. 2: 244 (1918).
-STÖP. (i Finl., mindre br.) stöpning av bly l. tenn vid nyåret; äv. konkret; jfr -lycka. Topelius Dagb. 2: 195 (1835). Dens. EvBarn. 11 (1893).
-SÅNG. diktad med anledning av nyåret; äv.: sång sjungen vid nyåret. Nyårs-sång till Svenska och Norrska Allmänheten, År 1816. (1815; titel på broschyr). Wirsén Sång. 219 (1884). Norlind SvFolkl. 288 (1911).
-TID. [fsv. nyars tidh] om tiden omkring nyåret. Vid nyårstid l. -tiden. J ffran Nyars tid och Jn till Fastona. VaruhusR 1539, s. 24 a. De förbundne monarkerna hade .. vid nyårstiden 1814 låtit sina härmassor .. öfverskrida Frankrikes gränser. 3SAH 3: 307 (1888). En vinterkväll vid nyårstid. Schulze Emigr. 7 (1930). (†) The skulle på nestkomande Nyårs tijdh låta sigh finna wid Westrårs. Svart G1 169 (1561). särsk. (†) i sg. utan föreg. prep.: vid nyårstiden. G1R 8: 1 (1532). Nyårs tijdh .. hölt Konungen röstning i Westrårs. Svart G1 169 (1561). Han kommer nyårstiden. Murberg FörslSAOB (1793).
-UPPVAKTNING~020. jfr -visit. Liljecrona RiksdKul. 400 (1841).
-VAKA, r. l. f. vaka hållen på nyårsaftonen (till midnatt); äv.: gudstjänst l. fest vid denna tid. Mosebacke gifver idag kl. 8 e. m. stor extra föreställning med nyårsvaka. SD 1892, nr 357, s. 3.
-VECKA, r. l. f. (†) om den första veckan på det nya året. Nÿårs wekan begynt(es) 1: Januarij. VinkällRSthm 1556. HovförtärSthm 1634 A, s. 11.
-VERS. jfr -kväde. Granskningen af mina Nyårsvers roade mig oändeligen. Kellgren (SVS) 6: 27 (1774).
-VISA, r. l. f. förr äv. om andlig sång. Doch wele wi .. siunga Herranom .. ena nyja nyåhrs wiso. Swedberg SabbRo 453 (1710). 2NF 16: 307 (1911).
-VISIT. visit som göres på nyårsdagen (för framförande av nyårsönskningar). Avlägga nyårsvisit hos ngn. Tersmeden Mem. 2: 64 (1735). I Carlskrona har en öfverenskommelse blifvit ingången, rörande afskaffandet af nyårsvisiter. AB 1845, nr 2, s. 3. Linder Tid. 71 (1924).
-ÖNSKAN. tillönskan om ett gott nytt år. AJGothus ThesEp. 3: 58 (1619). Östergren (1933). särsk. (†) konkret, om en illustrerad nyårslyckönskan. Drängen, som en Cherubim på en Nyårsönskan, låg utsträckt långs med relingen. Bellman 1: 15 (1794).
-ÖNSKNING. = -önskan; i sht i pl. OxBr. 10: 127 (1636). Auerbach (1913).
Spoiler title
Spoiler content