SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NYKTERIST nyk1teris4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[avledn. av NYKTER; jfr ABSOLUTIST]
ivrare för (i sht) absolut nykterhet; person som helt avhåller sig från rusdrycker (förr äv. enbart från brännvin) ss. njutningsmedel: absolutist; nykterhetsvän. Här finns aldrig bränvin i huset. Värden är ju nykterist. Friskytten 1857, nr 33, s. 4. Idéen om en sammanslutning mellan moderata och absoluta nykterister, för praktiska nykterhetssträfvanden. PT 1900, nr 285 A, s. 3. Engström 5Bok 140 (1910). — jfr HEL-NYKTERIST.
Ssg: NYKTERIST-KRETS. I nykteristkretsar.
Avledn.: NYKTERISTISK1040, adj. (mera tillf.) nykterhetsvänlig; absolutistisk; nykterist-. (Värnamos) nykteristiska fullmäktigemajoritet. SvD(A) 1929, nr 115, s. 8.
Spoiler title
Spoiler content