publicerad: 1947
NYTTLA, v. -ade.
Etymologi
[av okänt urspr.]
(†)
1) i uttr. nyttla med ngt, göra krumbukter o. undanflykter vid utförandet av ngt, söla med ngt. När man skal dricka (medevivatten), må man göra thet friskt och fort, och icke stå och nyttla halfwa Dagen ther medh. Hiärne Suurbr. 47 (1679).
Särsk. förb. (†): NYTTLA BORT. till 2: handskas vårdslöst med (ngt), slösa bort (tiden). Att Han .. nyttlade bort tijden, och försummade sin tienst. VDAkt. 1716, nr 253.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content