publicerad: 1948
NÄMLIGEN näm3ligen2, förr äv. NÄMLIG l. NÄMLIGA l. NÄMLIGAN l. NÄMLIGE l. NÄMLIGT, adv.
Ordformer
(nem- 1526—1892. neme-1553. nempe- 1602—1669. nep- 1551—1553. näm- (næm-) 1526 osv. nämb- (nemb-) 1550—1742. nämme- (nemme-) c. 1620—1848. nämn- (nemn-) c. 1620—1866. nämp- (nemp-) 1541—1669. nämpn- (nempn-) 1541—1579. -lich 1526—1568. -lig(h) 1526—1844. -lig(h)a 1535—1753. -lig(h)an 1614—1626. -lig(h)e c. 1540—1590. -ligen (-lig(h)enn) c. 1550 osv. -ligia 1590. -ligie 1589. -lig(h)ienn 1588—1589. -ligt 1866. -lin 1551)
Etymologi
[jfr ä. d. nemmeligen, d. nemlig; dels av mnt. nemelik(en), med nämnande av namn, med noggrant angivande, särskilt, nämligen m. m. (l. av ett däremot svarande ä. nt. adv.), dels av ä. t. nemlich (t. nämlich), särskilt, nämligen m. m., med motsvarigheter i mht. o., ss. adj., i fht.; avledn. av NAMN. — Jfr det etymologiskt identiska NAMNELIGEN]
1) (†) i mer l. mindre adjektivisk användning, i uttr. nämlig N. N., (benämnd l. vid namn l. som heter) N. N.; jfr 2 c. G1R 4: 395 (1527). Jörgen askebrendar[e]s hustru, nemlig Magdalena. 2SthmTb. 1: 133 (1546). BtFinlH 4: 358 (1568).
2) inledande (l. i b o. c i sht numera ofta avslutande) ett (parentetiskt l. appositionellt) kompletterande l. förtydligande tillägg till en sats l. satsdel o. d., ofta liktydigt med l. närmande sig bet.: närmare bestämt, det vill säga; stundom med annan placering i tillägget i fråga, i sht om detta består av en bisats (vanl. en att-sats) l. en infinitivkonstruktion; ofta inledande en uppräkning l. specifikation omfattande (två l.) flera personer l. enheter l. poster o. d.; förr äv. i liknande anv. där nämligen icke syftar på l. ansluter sig till ngt (bestämt ord) i det föregående (se a); äv. (numera mindre br.) närmande sig bet.: till exempel, såsom; i sht förr stundom mer l. mindre pleonastiskt; ofta med samma funktion som ett kolon. Hemmansägaren förlorade genom branden fyra djur, nämligen en häst, två kor och ett svin. Han fick en lätt uppgift, nämligen att (osv.). Syr. 42: 2 (öv. 1536). På betzsta platzen j landena (dvs. Egypten), nemlig j thet landet Raemses. 1Mos. 47: 11 (Bib. 1541). Han (lät) forfalla sigh någen vbequeme ord, Nempligh att han hörde fännen till .. och annat sådana. UpplDomb. 3: 116 (1541). Någre gamle frwger her i Rijkit, nemliga frw Birgitta .., frw Gunnild .. och hustru Brita Christiernsdotter .., hafwa (osv.). Svart G1 1 (1561). Heroisch Jubel-Sång Til then önskade Dag, nemligen, then 7. Decembr. Anno 1644. På hwilken (osv.). Stiernhielm (1644, 1668; titel). Bibelnämden .. synes .. hafva en .. motsatt uppfattning: att nämligen (osv.). VRydberg i SvTidskr. 1873, s. 500. De Geer Minn. 2: 43 (1892). — särsk.
a) (†) i anv. där en specifikation l. dyl. som inledes med nämligen är mer l. mindre fristående från det föregående, t. ex. bildar en l. flera särskilda meningar, varvid ordet nämligen vanl. tjänar dels till att förbinda de båda lederna, dels till att i förväg sammanfatta den följande specifikationen osv.; särsk. inledande en tabellarisk uppställning (i räkenskaper o. d.); äv. i anv. där den av nämligen inledda specifikationen osv. själv är ackusativobjekt o. alltså icke utgör ett tillägg till ett dylikt; äv. i anv. av sistnämnda slag där specifikationen osv. utgöres av en enda post. Een trogen .. Fougde kan .. föröka sijns Herres .. Ränta .. ther igenom, at han hafwer Vnderwijssning .. ther till aff Laghbooken, .. Nembligen: Husesyn, Humblegårder (osv.). Brahe Oec. 64 (1581; uppl. 1920). Iagh giöstaff olson .. bekiennis .., att iagh .. tillåns tagit haffuer Aff .. peder Jönson .., nemligen peningar tretio daler. Rääf Ydre 1: 358 (i handl. fr. 1601). Andreas Bure .. hafuer funnet thenne Proportion: Nembl: 1. Drachma. thet är 1. quint. håller Cubulos (osv.). Stiernhielm Arch. C 2 a (1644). Till .. diverse .. persedlars inpackning är .. förbrukt Nembl 4 bocker Stek Papper .. ½ rÿs grått dito. HovförtärSthm 1728, s. 2689. (De) hafva .. till .. Sändningebud nämnt, neml(igen) (osv.). FredsfördrRysslSvFredricsh. 1809, s. A 2 b.
b) i modifierande l. inskränkande tillägg l. reservationer, som avse att förebygga (gm formuleringar i det föregående möjligen uppkommande) missförstånd l. överdrivna förhoppningar o. dyl. samt i därmed likartade anv.; ofta i villkorsbisatser; ofta liktydigt med: nota bene, välförståendes, väl att märka. Jag kommer i morgon, om det inte rägnar nämligen l. om det nämligen inte rägnar l. nämligen om det inte rägnar. Botvidi 3Pred. 32 (1621, 1627). Han fick loff .. (att bli skolrektor i Nyköping), nemlighan på ett åår allenast. KyrkohÅ 1916, s. 257 (1626). Jordmånnen är .. god, .. hvad det angår neml. som vid .. hafvet ligger. Barchæus LandthHall. 28 (1773). Jag är en person med hufvud. Nemligen ännu så länge. Almqvist DrJ 152 (1834). Wisén Tal 15 (1881). jfr (†): Söder iffrån thenne staden är en talleskog nämbliga beståandesz aff 164 taller. Bolinus Dagb. 17 (1666).
c) i parentetiska tillägg vari förtydligas innebörden av ett substantiv l. pronomen med mer l. mindre oklar syftning. Karl, min bror nämligen, var här i går. VDAkt. 1674, nr 11. Wädret .. dref .. them, nemliga, Apostlarna, .. såsom starcke hestar draga wagnar. Swedberg Schibb. b 3 a (1716). Han (författaren nemligen) börjar naturligtvis med den sedvanliga förklaringen att (osv.). Strindberg NRik. 39 (1882).
d) (†) mer l. mindre konklusivt, i parentetiska tillägg där det som säges icke innebär ngt nytt, utan kunnat förstås redan av det tidigare sagda; vanl. liktydigt med: alltså, sålunda, det vill alltså säga, vilket innebär. Samma åår, nemlige trettanhundrad och sex åår epter Christi byrdh. OPetri Kr. 109 (c. 1540; möjl. till c). De (bekände), ath Mattes Arffuidzsson var me[dh] .. n[empligen] ath de då wåre siellff fierdhe. SkrGbgJub. 6: 204 (1590). 1SAH 1: 25 (1786).
e) (†) i parallellismer l. variationer; äv. i parentetiska tillägg som innehålla ngt för (förståendet av) sammanhanget helt oväsentligt l. betydelselöst. Hans .. sons rike, j huilkom wij haffuom återlösning genom hans blodh, nemligh syndernes förlatilse. Kol. 1: 14 (NT 1526). Theras olyckos dagh skal offuer them komma, nemligha, theras heemsöknings tijdh. Jer. 46: 21 (Bib. 1541). Jag stod utmed ån, då en pojke, tiggarpojke nemligen, föll deri. Wetterbergh Penning. 10 (1847).
f) (†) i uttr. som l. såsom nämligen, det vill säga, såsom. 2SthmTb. 4: 67 (1570). The Swenske som tiene Konungen, och icke annamme .. hans Religion, såsom nembligen the, som then almännelige Religionen vthi Rijket gille (osv.). Chesnecopherus Skäl N 3 a (1607). Felth[erren] frägade .. om the hade sine .. bevijs med sigh, såsom nembligen theres privilegia och ordinantier. RP 2: 201 (1632).
g) (†) i vissa (mer l. mindre elliptiska) konstruktioner motsvarande ett interjektionellt adverb l. (subjekt o. predikat i) en sats o. d.; särsk. inledande ett svar på en av den talande (osv.) själv framställd fråga. Hwarföre wardher mich thå lönt?, nemligh ther före ath iach predikar christi euangelium. 1Kor. 9: 18 (NT 1526; Luther: Nemlich darumb, das ich predige; Bib. 1917: Vilken är alltså min lön? Jo, just den, att (osv.)). Han määlte planen j Hwsena, nemligha, hundradhe alnar longt. Hes. 40: 47 (Bib. 1541; Luther: Nemlich, hundert Ellen lang; Bib. 1917: den var hundra alnar lång). jfr: En .. Tragoedia, om .. Hertigh Habor .. Och .. Fröyken Signill, .. Nämligh, hwadh Kärligheetz trofastheet the hwar annan .. bewijste. Messenius Sign. (1612; i titeln).
3) ss. konjunktionellt adv., i huvudsatser som innehålla en förklaring l. ange en orsak till ngt förut omtalat l. som närmare utveckla innebörden därav l. meddela ngt som utgör en logisk förutsättning för det förut sagda o. d.; stundom liktydigt med: ty; förr möjl. äv.: ju (jfr anm.); numera vanl. bl. med placering efter det finita verbet (vid sammansatt tempus vanl. med placering mellan finit verb o. supinum resp. mellan hjälpverb o. inf.); förr ofta ställt i satsens början o. i vissa fall svårt att skilja från 2. OPetri PEliæ c 3 a (1527). Ett enda ord i detta skaldestycke ändrades af den store v. Dalin: nemligen i stället för Predikstol sattes Lärostol. Bellman 1: 12 (1794). Vi ha här lefvat i mycken fruktan ... Nemligen vi väntade Danskarna. Tegnér (WB) 2: 369 (1809). Herodes och Pilatus blevo den dagen vänner med varandra; förut hade nämligen dem emellan rått ovänskap. Luk. 23: 12 (Bib. 1917). Nelson fick bevittna något .. obegripligt. Vid första ton av musiken reste sig nämligen den åldrige mannen. Hallström Händ. 78 (1927).
Anm. till 3. Ss. latinska motsvarigheter till nämligen anges hos Schroderus Dict. 296 (c. 1635) nempe o. nimirum, i Linc. (1640) o. hos Wollimhaus Ind. (1652) därjämte äv. quippe, videlicet o. utpote.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content