[av (ä.) ry. obža, f., åkerareal av varierande storlek, skakel till årder, av fry. obõža, så stor åkerareal som en man plöjer med en häst (under en viss tid); sannol. av et ob-jõgjā, besläktat med lat. iugum, ok (se OK); med avs. på betydelseutvecklingen jfr fht. juh, joh, ok, så stor areal som man plöjer med ett oxspann på en dag. Jfr IndgForsch. 26: 295 (1909)]
1) hist. o. kam. om ä. förh. i Ingermanland: jordområde l. jordmått av viss storlek; under det svenska väldet först (mått för) ett område varpå kunde utsås 30 till 40 tunnor spannmål, sedermera (mått för) ett område om 30 tunnland (jfr HAKE, sbst.3 1); förr äv. om (mått för) jordområde av viss storlek i Karelen. JordebIngermanl. 1: 130(1623). UrFinlH 579(1648; om förh. i Karelen). Almquist CivLokalförv. 2: 667(1922). jfr STATIONS-OBS.
2) (†) kam. om förh. i Karelen: viss enhet inom skatteuppbörden? Cronoutskylderna (i Karelen) betalas .. til ett vist rubeltal, hvaraf sedan formeras så kallade obser, som ungefär årl:n kunna bestiga sig til 45 dlr smt. 2RA 2: 103(1727).
Ssgr (till 1; om förh. i Ingermanland m. m. under det svenska väldet): OBSE-PÄNNINGAR, pl. (†) kam. benämning på vissa utskylder beräknade efter obsetal? SUFinlH 5: 67(1616). jfr Widekindi G2A 328(c. 1676). —
-TAL. hist. o. kam.
1) storlek av åkerareal, angiven i obser; antal obser (på en jordegendom o. d.) i sht ss. grund för utgörande av skatt; förr äv., i fråga om jordeboksenhet o. d., i uttr. ligga uti obsetal(et) med ngt, räknas till ngt (en by o. d.) med avs. på obsetalet? Gnilcka Ödhe. Ligger vthi Obsetaledt medh näst föresch[ref]ne Rutzia by. JordebIngermanl. 1: 19(1623). Fastställande af länens obsetal. Öhlander IngermanlHist. 60(1898). Almquist CivLokalförv. 2: 669(1922).
2) (†) obs. Då konungen .. ålade .. adeln i Ingermanland .. att för hvart obsetal jord .. bistå med en arbetskarl vid fullföljandet af .. (Nyens) .. befästande, förklarade adeln (osv.). ASScF 18: 369(1891).
