SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1949 O- ssgr (forts.): OBUREN, p. adj. [fsv. oburin, sv. dial. oburen, ofödd; jfr bära, v. 13] (†) ofödd. Verelius 184 (1681). Båset föder oburet fä. Granlund Ordspr. (c. 1880). — OBURGEN, p. adj. [fsv. oburghin] (†) om gröda o. d.: icke bärgad; äv. om åker, äng, lantegendom o. d.: vars gröda icke är bärgad; jfr obärgad 2, 3. Rääf Ydre 3: 186 (i handl. fr. 1647). Ängiarna stå oburgne. HSH 22: 137 (1650). Crælius TunaL 293 (1774). SAOB Alfabetisk lista obtrudera verb obturera verb obtus adj. obuden obunden p. adj. o- (oburen...) obviera verb obygd subst. obyggd p. adj. o- (obyråkratisk...) obytt p. adj. Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
