SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1949  
ODAL ω3da2l l. ω3dal2, l. 3~2, adj.
Etymologi
[sannol. uppkommet ur ODAL, sbst., i ställning ss. första led i ssgr; jfr FRÄLSE, adj.]
(numera knappast br.) om jordegendom l. äga o. d.: som härstammar från gammal (urminnes) tid l. som tillhört ett hemman l. en fastighet o. d. sedan gammal (urminnes) tid; motsatt: (jämförelsevis) ny(anlagd), härstammande från senare tider; jfr ODAL 1 b. Gamle odale hyttor. Johansson Noraskog 3: 156 (cit. fr. 1681). En odal fastighet. 2RARP 8: 606 (1734). Prestegårds odala egor. VDAkt. 1782, nr 10. Gruffält af odal natur. SDS 1899, nr 34, s. 3. 2NF 29: 421 (1919).
Spoiler title
Spoiler content