SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1949  
OEFTERRÄTTLIG ω3~äfterät2lig, äv. (numera föga br.) OEFTERRÄTTELIG -rät2elig, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(-elig 18391948. -lig 1837 osv.)
Etymologi
[av O- 1 o. EFTERRÄTTLIG]
eg.: som man icke kan rätta sig efter l. hålla sig till; otillförlitlig, opålitlig; äv.: som det icke är ngn reda med; numera i sht: som man icke kan komma till rätta med, som det icke är någon rätsida på; särsk. om person: som upprepade ggr felar l. beter sig onormalt utan att bättra l. ändra sig, oförbätterlig; som oupphörligt förargar gm det bakvända l. olämpliga o. d. i sina handlingar; som man icke kan få bukt med, oresonlig, ”omöjlig”, ”hopplös”; stundom (i fråga om tillstånd l. förhållanden o. d.) närmande sig bet.: präglad av förvirring, olidlig(t kaotisk). Torgpriserne här hafva .. hittills varit oefterrättlige. VexjöBl. 1837, nr 42, s. 2. Kejsarn förblef .. halsstarrig och oefterrättelig. Palmblad Nov. 1: 188 (1840). (Jag är) aldeles oefterrättlig, såsom korrekturläsare. 3SAH XXXVII. 2: 17 (1841). Stycken, ett mått, som .. vid prisjämförelserna är oefterrätteligt, enär styckena vexlade i längd. Forssell Hist. II. 1: 11 (c. 1871, 1875). Arealuppgifterna i jordbruksstatistiken .. (äro) i några (kommuner) till och med oefterrättliga. Johansson Noraskog 2: 6 (1881). Den ännu icke 30-årige, men redan så oefterrättlige unge prestmannen. Hagström Herdam. 2: 229 (1898). Så oefterrättliga, som de politiska förhållandena emellertid nu voro i Grekland, hade (osv.). Grimberg VärldH 3: 101 (1928). Wieselgren Stiernhielm 22 (1948).
Avledn.: OEFTERRÄTTLIGHET, r. l. f.
1) egenskapen l. förhållandet att vara oefterrättlig; äv. konkretare: ngt oefterrättligt; äv.: avvita l. oefterrättligt förhållande l. beteende, förhållande som icke kan fördras l. som strider mot förnuft o. rättskänsla. Liljecrona RiksdKul. 93 (1840). Att .. vitsord gifvas för praktisk duglighet åt sådana (folkskollärare), som ännu ej varit i praktisk verksamhet, är en oefterrättlighet. Verd. 1883, s. 172. Delagardies oefterrättlighet i utnämningar belyses af följande drag. Annerstedt Rudbeck Bref cix (1899). Uppsätta en .. klagan till konungen öfver oefterrätteligheterna här i landet. Högberg Vred. 3: 20 (1906). särsk. närmande sig bet.: oefterrättligt tillstånd; särsk.: tillstånd av oreda l. kaos l. villervalla. Den närvarande poetiska oefterrättligheten kommer af ett affall af innehållet från formen i poesiens rike. Geijer I. 7: 240 (1841). Alvin Sahlstedt 166 (1914).
2) (enst.) om oefterrättlig person. En sådan oefterrättelighet till talman (som Wallin). Tegnér (WB) 8: 638 (1839).
Ssg: oefterrättlighets-tillstånd. (i skriftspr.) till 1: tillstånd präglat av oefterrättliga förhållanden l. av oreda l. osäkerhet l. (de styrandes) godtycke o. d.; kaotiskt l. olidligt l. för rättskänslan l. förnuftet utmanande tillstånd. Crusenstolpe CJ III. 2: 416 (1846). Hos Gustaf (III) (uppstod) tanken att genom en statshvälfning göra slut på oefterrättlighetstillståndet. NF 6: 273 (1882). SvRiksd. I. 8: 401 (1934).
Spoiler title
Spoiler content