SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
OLSMÄSSA ω3ls~mäs2a l. ωl3s~, l. (i sht i skriftspr.) OLOFSMÄSSA ω3lofs~ l. OLOVSMÄSSA ω3lovs~, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(olafs- (-ffs-, -ffz-) 1528—1546 (: Olaffsmessedagh). olefz- (-ffz-) 1564 (: Oleffzmässe tijdh)—1597 (: Olefzmeszo tijdh). olofs- (-(f)fz-) 1545 (: Oloffzmesse marknadh) osv. olovs- 1912. ols- (-ss-, -z-) 1530 osv. olufs- (-ffs-, -f(f)z-) 1581 (: Oluffzmesze tÿdh)—1749 (: Olufsmässo kroken))
Etymologi
[av OLOF resp. OLOV, sbst.1, o. MÄSSA, sbst.]
(i vissa trakter) Olof den heliges dag, den 29 juli; mässa l. marknad hållen denna dag. Om olaffz messa nw nesth koma[n]d[es]. ArbogaTb. 3: 370 (1528). Om sommaren wed Olszmässa, och antiden är, / Då plä feelas både sofwel och sä. Beronius Reb. C 1 b (1674). Olsmässan i Köping. Fischerström Mäl. 426 (1785; om marknad). Härjedalens stora sommarhögtid var olsmässan. TurÅ 1931, s. 65.
Ssgr (i vissa trakter): A: OLSMÄSS-GRÄS. [växten blommar vid olsmässetiden] växten Achillea millefolium Lin., rölleka. MosskT 1893, s. 4. —
-HUMLE. [växterna blomma vid olsmässetiden o. användes förr vid brygd]
1) (†) växten Gentiana amarella Lin., ängssöta. NorrlS 1—6: 90 (1793).
2) (i vissa trakter) = -gräs. Dybeck Runa 1847, s. 24 (fr. Dalarna). —
-KROK, se C. —
-SÖNDAG~20 l. ~02. söndag som infaller på l. närmast efter den 29 juli. Landsm. VII. 11: 11 (1890). —
-TID, se C.
B (†): OLSMÄSSA-KROK, -MARKNAD, se C.
C: OLSMÄSSE-DAG(EN). (-mässe- 1546 osv. -mässo- 1597—1880) dag(en) för olsmässan. 2SthmTb. 1: 238 (1546). (†) i sg. obest. ss. adv. Smörtijonden (skall) wara lefwererat Olofzmäszedagh. Påbudh 8/2 1681, § 1. —
-KAKA, r. l. f. (-mässe- 1881 osv. -mässo- 1904) [jfr talesättet: ”När Erik ger ax, ger Olof kaka” (se olof a)] Den föreställningen att ”ersmässe-ax ger olsmässe-kaka”. NF 4: 674 (1881). —
-KROK(EN). (-mäss- 1885 osv. -mässa- 1706. -mässe- 1623 osv. -mässo- 1716—1853) [sv. dial. olsmässekroken] tiden omkring olsmässan; vanl. med tanke på att livsmedelsförråden förr ofta voro uttömda vid denna tid (o. den nya skörden ännu icke inbärgad). Vthkasta icke thet gambla, / För än tu thet Nyia kan sambla, / Kom ihogh Olsmässe krok. WijsaFoglArt 8 (1623). Olofzmessekroken trijcker oss alla i wässbo. VDAkt. 1697, nr 298. Ingen gör gerna gille i olsmässekroken. Granlund Ordspr. (c. 1880). Vid olsmässekroken var det gamla mjölet slut. Carlsson Dagsv. 148 (1927). särsk. (†) bildl.: besvärlighet. (Gud) låte .. (herr revisorn) växa till och frodas och aldrig finna någon Olofsmässokrok uti sina lyckosamma förrättningar. Amen. ESchröderheim (1784) i MoB 6: 177. —
-MARKNAD. (-mässa- 1620—1736. -mässe- 1545—1627) (förr) 2SthmTb. 1: 103 (1545). —
-TID(EN). (-mäss- 1890—1929. -mässe- 1564 osv. -mässo- c. 1540—1899) tiden omkring olsmässan. OPetri Kr. 190 (c. 1540). Laxen begynner uthi Motala ström, gå til vijd Olufsmässotijden. Tiselius Vätter 1: 109 (1723).
D (ngt arkaiserande): OLSMÄSSO-DAG, -KAKA, -KROK, -TID, se C.
Spoiler title
Spoiler content