publicerad: 1950
OMFÖRA om3~fö2ra l. ~fœ2-, v. -för, -de, -t, -d (se för övr. FÖRA). vbalsbst. -ANDE, -ING (Westee (1842) osv.), -NING (mindre br., SvSkog. 1038 (1928)).
Ordformer
(om- 1528 osv. um- (vm-) 1526—1575. vmb- 1626)
Etymologi
(i fråga om bruklighet jfr anm. sp. 705)
1) (†) till OM, prep. o. adv. III 2 a: bringa (ngt) att gå runt l. rotera; kringvrida (ngt). Lillienstedt Vitt. 255 (c. 1680). De Värcktyg, hvaraf Krukomakaren i synnerhet betienar sig af, .. (är bl. a.) Dreyskifvan, som omföres med fötterne. Kiellberg KonstnHandtv. KakelKruk. 6 (1753).
2) (†) till OM, prep. o. adv. III 2 b: föra (ngn l. ngt) omkring l. hit o. dit (ngnstädes); leda (ngn) vilse. Sådana skalkheet .., som .. (djävulen) j lekamligha resor offta pläghar, ther han Köpmän och wandrare om nattatijdh omförer och wexerar. PErici Musæus 3: 22 b (1582). På thet .. (Kleopatra) icke skulle omföras vthi vppenbara triumph, lät hon stinga sigh til dödz vtaff huggormar. L. Paulinus Gothus MonPac. 325 (1628). Desse begge store män, hvilkas döda kroppar omfördes med så förgudande ståt på gatorna i Paris, för at insättas i Pantheon. LBÄ 7—8: 139 (1797). — särsk.
a) om vind: driva l. kasta (ngn l. ngt) hit o. dit. Then ther twiflar, han är som haffzens wågh, som aff wädhrit driffues och vmföres. Jak. 1: 6 (NT 1526). Kring ovänliga haf, omförde af vädren, / Stodo vi tordön ut och störtregn. Adlerbeth Ov. 374 (1818).
b) bildl., med avs. på berättelse, rykte, idé o. d.: föra från man till man; utbreda; sprida. (Vi) förmane .. eder, att I med sådane osanfärdigt sqwaller, som omfhöres, icke lenghre late eder förföre. RA I. 4: 788 (1598). Romanerna .. omföra och utbreda en mängd idéer, som (osv.). Frey 1848, s. 228.
c) föra med sig (ngt l. ngn); ha (ngt l. ngn) med sig resp. på sig l. inom sig (under sin vandring på jorden o. d.); dragas med (ngt); äv. i uttr. omföra (ngt) med sig. Wij vmförom altijdh herrans Jesu Christi dödh på wår lekamen. 2Kor. 4: 10 (NT 1526). (Apostlarna medgåvos) at omföra medh sigh en hustru. Schroderus Sleid. 150 (1610). Cain, som drap sin broder, måtte sedan i alla sina lifzdagar omföra ett ondt samwete. Isogæus Segersk. 681 (c. 1700). Medan vi ännu omföre denna syndens och dödens kropp, skole vi (osv.). Rosenius FaderVår 24 (1858).
3) [bildl. anv. av 2] (†) öva (olämpligt) inflytande på (ngn), påvärka (ngns) handlande l. tänkesätt (i olämplig riktning); leda (ngn vart man vill); draga (ngn) vid näsan, dupera l. lura l. bedraga l. förleda (ngn). Vmföras vthaff alla handa lärdoms wädher. Ef. 4: 14 (NT 1526). Effter thet .. (kalvinisterna) biudha til, at omföra oss hwart them teckes med theras hogmodiga dynckel och eensinnigheet. LPetri KO Föret. 11 (1571). Wij hafwe hafft commissarios i Lübech ... The sökia inthet annat än omföra oss med fåfängheter. RARP V. 2: 222 (1655). En mycket ostadig man til sinnes och sådan, som lät sig snart hit och dit omföras. Werwing Hist. 1: 404 (c. 1690). (Den åldrige komministern som inträtt ss. kyrkostämmans ordförande) var det för de stridande partierna lättare att omföra. Modin GTåsjö 345 (1916).
4) (†) till OM, prep. o. adv. III 4 b: (för)-flytta l. överföra (ngn l. ngt från en plats till en annan). När Darii wälde, / Af Alexander blef nedslaget och förstördt, / Och alt hans Kongahoff i fängelse omfördt. Spegel TPar. 139 (1705). — särsk. med avs. på pjäs i bräd- l. schackspel. Omförd bricka. Murberg FörslSAOB (1791). Omfördt torn. Därs.
5) i oeg. l. bildl. anv. av 4.
a) (i fackspr.) vid bokföring l. registrering överföra (ngt l. ngn till annan plats resp. annan klass l. annat konto l. annan fond o. d.). Westee (1842). Vidare framställa (stats-)revisorerna anmärkning mot de många omföringarna från ett anslag till ett annat inom (armé-)förvaltningens räkenskaper. SD(L) 1901, nr 561, s. 4. (Värnpliktig skall under vissa förhållanden) omföras till närmast yngre årsklass. SFS 1905, nr 42, s. 4. Därs. 1937, s. 835.
b) (i fackspr.) omräkna (viss valuta till annan valuta l. mått l. vikt från ett system till mått l. vikt från ett annat system). SPF 1818, s. 222. Vid omföring af mått eller vigt från det ena systemet till det andra gäller (osv.). SFS 1885, nr 62, s. 22. Omföring af svenskt mynt till francs och centimes. Döss o. Lannge (1908).
c) (i fackspr., föga br.) allmännare: förvandla l. omvandla l. förändra (ngt till ngt). Då man .. (i reviret Hofgeismar) ville omföra ett bokbestånd till barrskog, inplanterades barrträden efter bokbeståndets afverkning. SkogsvT 1909, s. 19. Den självägande jordbruksbefolkningens .. omförning till arrendatorer. SvSkog. 1038 (1928). Avsevärda vidder med försumpad mark ha torrlagts och omförts till produktiv skogsmark. NordT 1931, s. 33.
Spoiler title
Spoiler content