SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
OPINIATRERA, v. -ade.
Ordformer
(opi- 16331816. oppi- c. 1660)
Etymologi
[jfr t. opiniatrieren, ä. eng. opiniatre; av fr. opiniâtrer, av ä. fr. opiniastrer (se OPINIASTRERA)]
(†) vara envis, envisas (med ngt); äv.: vara (envist) motsträvig, göra motstånd; äv. refl.; äv. i uttr. opiniatrera för ngt, envist fasthålla vid ngt. HSH 25: 284 (1633). Så frambt orten sigh oppiniatrera skulle, kunde man uthan stor hazard dersammastädes storma. Dahlberg Dagb. 99 (c. 1660; uppl. 1912). Han ville ej opiniatrera för sitt Förslag. AdP 1789, s. 880. KrigVAH 1816, s. 80. särsk. i uttr. opiniatrera (sig) mot (ngn l.) ngt, (envist) göra motstånd l. sätta sig upp l. opponera sig mot (ngn l.) ngt. Widekindi KrijgH 653 (1671). Jag (vore) dåraktig, om jag opiniatrerade mig mot himmel och jord. Dalin Arg. 1: 68 (1733, 1754). At opiniatrera emot Bränvinets (förstatligande). Kellgren BrefClewbg XXIII (1786).
Spoiler title
Spoiler content