SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
OPINIASTRERA, v. -ade
Ordformer
(pr. sg. -er RP 6: 273 (1636)).
Etymologi
[av ä. fr. opiniastrer, till ä. fr. opiniastre, styvsint m. m. (se OPINIATER). — Jfr OPINIATRERA]
(†) envist l. hårdnackat vidhålla l. yrka på (ngt); envist förbli vid ngt, envisas; äv.: vara (halsstarrigt) motsträvig, opponera sig; äv. bildl., om sjukdom: icke ge med sig, ”envisas”. Dedt och .. (biskopen) opiniastrerer .., att kyrckjegodz skall bliffva hoos kyrckjor. RP 6: 273 (1636). Om vij skulle .. opiniastrera, så skulle H. Kongl. Maij:t taga dhe 3 Ständerne med sig emot oss. RARP 9: 86 (1664). Hiärne Suurbr. 55 (1679; om sjukdom). Vi (ha) .. försökt .. at nödga .. (matvägraren att äta), menandes, att hon derutinnan opiniastrerade. Gadelius Tro 1: 173 (i handl. fr. 1712). — särsk. i uttr. opiniastrera (sig) mot ngn l. ngt, (halsstarrigt) motarbeta l. opponera mot ngn l. ngt resp. motsätta sig ngt. Om .. fienden .. sigh däremott (dvs. mot fredsvillkoren) opiniastrerade. HSH 7: 110 (1637). At iag .. ingalunda opiniastrerat emot .. (konsistoriets) godtfinnande. VDAkt. 1709, nr 227. Cavallin Herdam. 4: 123 (1857; efter handl. fr. 1691).
Spoiler title
Spoiler content