SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
O- ssgr (forts.):
OROCKLIG, adj. [jfr d. urokkelig; till sv. dial. rocka, d. rokke (se rucka)] (i vissa trakter) orubblig. Böök Geijer Minn. 85 (1915). (Hans) orockliga lugn. BotN 1933, s. 14.
ORODH, se oro.
Spoiler title
Spoiler content