publicerad: 1950
ORT ω4rt l. ωr4t, sbst.2, n. (WoJ (1891) osv.) l. r. l. m. (VarRerV 47 (1538) osv.); best. -et l. -en; pl. = ((†) -ar RP 8: 15 (1640); -er SjötågR 1546, Bäckström Folkb. 2: 221 (1848)).
Etymologi
[fsv. ordh, orth (i bet. 2); jfr d. ort; av mlt. l. t. ort, i bet.: hörn, vinkel o. urspr. syftande på de fyra delar vari ett mynt delades gm ett kors (jfr KREUZER); eg. samma ord som ORT, sbst.1]
(förr)
1) fjärdedelen av visst mynt (viss myntenhet); vanl. om fjärdedelen av en riksdaler, men tidigare äv. om fjärdedelen av mindre myntenhet (t. ex. öre). vij (dvs. sju) mrk ij (dvs. två) öre ij (dvs. två) ort. HH XI. 1: 74 (1530). 4 orther giöre en stüffuer. SjötågR 1546. En part (av köpmännen ha) .. wexlet til sig myntet för ogille dalar, som icke äre werde meer än tree orter aff en daler. Stiernman Com. 1: 240 (1574). SvH 4: 321 (1904). — jfr RIKS-ORT.
2) vikt som utgjorde 1/4 kvintin, motsv. 0,83 gram, l. (senare) 1/100 skålpund, motsv. 4,25 gram. Sikel .. är en wigt j mynt så godh som en ort guld. Gl1Mos. 23: 15 (Bib. 1541). Ett Qwintin, haffuer 4 Ort. AJGothus ThesArithm. 132 (1621). Fock 1Fys. 29 (1853). Noga var man även med invägningen, som ansågs böra vara precis på ortet riktig enligt uträkningen. Sahlin SkånFärg. 183 (1928).
3) rymdmått som utgjorde 1/4 kvarter, motsv. 0,082 liter, jungfru (se d. o. 8 d). (En kanna delas) vthi tw Stoop, Stopet vthi fyra Quarter, och Quarteret vthi fyra Orth. Stiernman Com. 3: 311 (1665). Falkman Mått 2: 165 (1885).
(2) -VÅG; pl. -ar. (förr) om våg som användes för vägning av mindre tyngder, som beräknades i ort. SFS 1857, nr 5, s. 3.
B (†): (2) ORTE-TAL. tal som angiver vikten i ort. (Jag) lämpar sedan Hand-Cirkelen twärt öfuer Prop(ortional-)Circ(eln) till then widd, som är emellan Orte-talet af .. (kvicksilvret) som säncktes. Stiernhielm Arch. G 4 b (1644).
C: (1) ORTS-DALER. [jfr t. ortsthaler] (förr) fjärdedels daler; jfr riks-ort. OPetri 4: 328 (c. 1540). SvUppslB 22: 1106 (1934). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content