SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1951  
OUDEVIVER, sbst. pl.
Ordformer
(oudewijfwer)
Etymologi
[av ä. holl. oudewijf, holl. oudwijf, eg.: gammal kvinna käring, av oud, gammal (jfr OLDBOY, ÅLDFRU), o. wijf (se VIV)]
(†) ett slags bakvärk av grovt rågmjöl o. sirap (påminnande om pepparnötter). BoupptSthm 1689, s. 1072 a (i fråga om varor i ett kryddkramlager).
Spoiler title
Spoiler content