SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PAJ, sbst.4, n.; pl. -er.
Ordformer
(paij (pay) 1697 (: Münkenpaij)1718. paye 1697 (: mynken paye). payer, pl. 1730)
Etymologi
[av lt. pei, m. l. f.; jfr lt. pee, pie, m. l. f.; sammanhörande med mlt. pige (anträffat bl. i ssgn sēpige, stortröja l. kort överrock för sjömän), holl. pij, f., mnl. pie, f. (i ssgn seepie, stortröja l. kort överrock för sjömän), ä. eng. o. meng. pee, överrock av grovt tyg (tidigast anträffat i ssgn courtepy, om kort dylik rock); av ovisst urspr.; jfr äv. (de från (m)lt. l. holl. lånade) sv. dial. pig, tröja, d. (dial.) pi, grovt ylletyg, överrock m. m. (ä. d. pig, stortröja l. kort överrock för sjömän). — Jfr PAJROCK]
(†) ett slags grovt ylletyg. Stiernman Com. 6: 529 (1718). Nordencrantz Arc. 246 (1730). — jfr MÜNCHEN-PAJ.
Spoiler title
Spoiler content