SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PAJTA paj3ta2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Bouppt. 8/11 1640 (: blagg: Paithor)) ((†) -er Verelius 259 (1681)); l. PAJT paj4t, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(pajt (pait) 1665 osv. pajta (pait(h)a) 1640 (: blagg: Paithor, pl.), 1649 osv.)
Etymologi
[sv. dial. pajta, paito, skjorta, linntyg, pajt, skjorta, barnkolt; av fin. paita, skjorta, linne, sannol. (gm lån från germanskt språk) av det ord som föreligger i got. paida, livklädnad, fsax. pēda, klädnad, fht. pfeit, livklädnad, skjorta, feng. pād, (ytter)rock, av ett förgermanskt baitā, snarast lånat från gr. βαίτη, getskinn, päls, läder, (herde- l. bonde)rock (av skinn); jfr äv. fsv. padha, klädnad?, möjl. av den dialektala sidoformen paeta (gen. paeða) till fin. paita (gen. paidan). — Jfr PAJTA, v.]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) skjorta l. linne (linntyg); särsk. i uttr. i bara pajtan (l. pajten). BoupptSthm 25/9 1644. En part som pråla i Sijden och Sammet, och haa intet paiten på Lifwet. Grubb 460 (1665). Gyllenborg Sprätth. 23 (1737; om linntyg). Där sitta Wulff och Calle Daniel i bara pajtan. Engström Häckl. 9 (1913). jfr: 2 blagg(arns) Paithor. BoupptSthm 8/11 1640. — jfr KVINNE-, KVINNFOLKS-PAJTA.
Ssg: PAJTE-SÄRK. (†) linne, linntyg, särk. Justina .. sågh Margreta sittia j bara paitesärken. BtFinlH 2: 367 (1678).
Spoiler title
Spoiler content