SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PAKA pa3ka2, sbst.2, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr t. paka, eng. o. fr. paca, nylat. paca; av port. o. span. paca, av sydamerikanskt indianspr. (tupi) paca]
zool. den i Sydamerika levande gnagaren Coelogenys paca Lin.; äv. (i sht i pl.) allmännare, om djur tillhörande släktet Coelogenys F. Cuv. BBergius PVetA 1780, 2: 149 (1787). Rebau NatH 1: 232 (1879; allmännare). FoFl. 1911, s. 280.
Ssgr (zool.): PAKA-FORM; pl. -er. jfr form I 9 slutet. FoFl. 1921, s. 146.
-SLÄKTE(T). gnagarsläktet Coelogenys F. Cuv. NF (1888).
Spoiler title
Spoiler content