SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1952  

PALAGONIT pal1agoni4t l. -gå- l. -gω-, l. 0104, r. l. m.; best. -en; pl. (om olika stycken l. arter) -er.

Etymologi

[jfr eng. o. fr. palagonite; av t. palagonit, bildat till PALAGONIA, namn på en köping på Sicilien, där bärgarten finnes, o. tidigast använt av den tyske geologen W. S. Sartorius v. Waltershausen 1846]

miner. vittrad (hydratiserad) basalttuff med gulbrun till (grön)svart färg, förekommande i vissa yngre vulkanområden (bl. a. på Sicilien, Island o. Java); stycke av dylik bärgart. Hammargren Jordkl. 138 (1854). Klinckowström BlVulk. 1: 99 (1911).

Ssgr (geol. o. miner.): PALAGONIT-BRECCIA. breccia bestående av palagonit. Nathorst JordH 188 (1889). —

-FORMATION. jfr formation 2 a α. Paijkull Isl. 133 (1866). —

-LAGER, n. jfr lager, sbst.3 1 a. Paijkull Isl. 134 (1866). —

-TUFF. [jfr t. palagonittuff] jfr palagonit. Erdmann Bergart. 180 (1855).

SAOB

Alfabetisk lista

  palacier subst.
  palack
  paladin subst.
  paladon subst.
  palaga
  palagonit subst.
  palai
  palais
  palank subst.
  palankin subst.
  palantin

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content