SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PALJA pal4ja, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(pal- 1839 osv. pall- 1789)
Etymologi
[av fr. paille, halm(strå), metallflaga, palja (se PALJ). — Jfr PAJ, sbst.5, PALJETT]
guldsm. Palljor kallas de små tunna rimsor af silfver- eller guldslaglod, som brukas vid lödningar. Rinman (1789). Fatab. 1941, s. 184.
Spoiler title
Spoiler content