SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PALL pal4, sbst.3, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[av förbrytarspr. o. slang pall, n., äpple (jfr knoparmoj paller, äpple); möjl. besläktat med rommani phab, äpple (jfr kontinentaleuropeiskt zigenarspr. phabaj, äpple, med släktingar i hinduiska spr.). — Jfr PALLA, v.3]
(starkt vard.) äpple. Lieberath Julle 66 (1924). Unnerstad Snäckh. 18 (1949).
Spoiler title
Spoiler content