publicerad: 1952
PALLA pal3a2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se avledn.).
Etymologi
1) (enst., †) sjöt. vinda pall (se PALL, sbst.2 1 a). (Sv.) Palla i spelet: (eng.) To Pawl. Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856).
2) (bygdemålsfärgat l. med prägel av fackspr.) (medelst klossar l. dyl.) komma (ngt) att sitta l. ligga stadigt, palla upp, palla under; i sht i fast förb. med prep. (se särsk. förb.). SDS 1935, nr 111, s. 5. När sjön går vit .. dras båtarna helt upp och pallas med sneda bockar. Fatab. 1939, s. 91.
3) [till uttr. stå pall (se PALL, sbst.2 2)] (starkt vard.) intr.: stå rycken, (lyckas l. förmå) stå emot, hålla stånd; särsk. i uttr. palla för ngt, klara ngt. Thesleff Förbrytarspr. 72 (1912). Ahlin IngÖg. 49 (1944).
Särsk. förb. (till 2; med prägel av fackspr.): PALLA UNDER10 40. [jfr t. unterpallen] Konow (1887). Palla under: att understödja ett upplyftadt föremål genom att under detsamma anbringa för ändamålet lämpliga föremål, t. ex. kilar. Ekelöf Ordl. (1898). Fornv. 1924, s. 164. —
PALLA UPP10 4. [sannol. delvis med anslutning till pall, sbst.1] placera (ngt) på l. höja upp (ngt) medelst ett (stadigt o. upphöjt) underlag; palla under (ngt); särsk. med avs. på bil som man avser att icke använda under en längre tid: placera på bockar l. dyl. (så att hjulen icke nå marken l. golvet). TT 1901, V. s. 9. Om .. (stenskivan) inte rent av pallats upp och varit använd som bord. Ymer 1934, s. 73. SvScoutförbBibl. 28: 265 (1944; med avs. på stock). Palla upp en bil. VeckoJ 1947, nr 7, s. 25.
Avledn. (till 2): PALLNING, sbst.2 (med prägel av fackspr.)
2) konkret: föremål varpå man ”pallar upp” l. varmed man ”pallar under” ngt; äv. om sammanfattningen av flera dylika föremål; stundom äv.: stötta; stundom svårt att skilja från pallning, sbst.1 2. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 328 (1796). Under trädet lägges säker pallning, så att det ej rubbas under huggningen. LfF 1844, s. 73. (Pansar-)skölden, som fasthölls i vagnen med bastanta pallningar. VL 1893, nr 112, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content