SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1952  
PASTORAL pas1tωra4l l. -to- l. -tå-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. pastoral; av lat. pastoralis, till pastor (se PASTOR). — Jfr PASTORELL, adj.]
I. som har avseende på l. tillhör l. kännetecknar herdar o. herdeliv, herde-; ofta: som tillhör l. kännetecknar l. sysslar med herdediktning l. naturskildring i dennas art; äv. allmännare: lantligt enkel; idyllisk. MoB 2: 3 (1790). (Bruden var) söt och vacker, hvartill den pastorala dräkten ej litet bidrog. Därs. 43 (1792). Uppfylld af de dygdigaste och tillika mest pastorala känslor steg jag upp, vandrade genom alla trädgårdens gångar. Därs. 74 (1792). Vår både så sanne och pastorale vän, herr kungl. sekreteraren Carl Linnerhielm. Därs. 137 (1797). Den bukoliska eller pastorala dikten. Levertin Gest. 121 (1903). SvD(B) 1948, nr 330, s. 9.
II. som har avseende på en pastors (själasörjares) värksamhet.
1) (†) som har avseende på en kyrkoherdes värksamhet (i motsättning till andra prästmäns). Commiscera, hwad pastoralt är med det Comministrerna tilhörer. VDAkt. 1719, nr 270. Adjuncterne borde af Ordinarii undervisas i Ministeriela och Pastorala göromål. Wallquist EcclSaml. 5—8: 641 (1795). Sundén (1888).
2) allmännare: som har avseende på l. kännetecknar prästerlig värksamhet, prästerlig, präst-; själavårdande. Då han knäppte hop händerna med en pastoral mine och såg på mig. Tersmeden Mem. 3: 25 (1740). Pastoral tidskrift. (1902; titel). Kyrkoordningens pastorala anvisningar bundo blott i ringa mån kraftiga biskopars händer (under G. II A:s tid). Brilioth SvKyrkKunsk. 10 (1933).
Ssgr: A: (II 2) PASTORAL-AVDELNING~020. hist. = -utskott. Reuterdahl Mem. 235 (1859).
(II 2) -BREV. herdabrev (se d. o. 2); numera nästan bl. om de i NT ingående tre breven till Timoteus o. Titus [efter t. pastoralbrief; jfr InlNT 168 (1951)]. (Biskopens) myndiga Pastoral- och Circulair-Bref. HdlVLBibl. 1740, fol. 146. Pauli pastoral-bref. SKN 1844, s. 246.
(I) -DIKT. litt.-hist. dikt med pastoralt ämne. (Schück o.) Warburg 2LittH 2: 506 (1912).
(I) -DRAMA. litt.-hist. skådespel, i sht sångspel, med pastoralt ämne, herdespel. Bagge Wendt 241 (1835).
(II 1) -EXAMEN. (förr) examen (inrättad 1693, avskaffad 1884) som avlades inför domkapitel o. som gav behörighet att söka kyrkoherdetjänst; tidigast bl. i fråga om regala pastorat, fr. 1748 gällande alla pastorat. 2RARP 12: 518 (1741).
(II 1) -FÖRHÖR. (förr) om (förhöret vid) pastoralexamen. VDAkt. 1781, nr 165. Tegnér (WB) 8: 197 (1837).
(II 1, 2) -KALENDER. Pastoral-Calender, Som utmärker En Kyrkoherdes särskilta Gjöromål för hvarje Månad af Året. Wickelgren (1800; broschyrtitel). Årsboken utgives .. i tvenne upplagor, en med och en utan Pastoralkalendern. SvKyrkÅb. 1926, s. 4.
(I) -KOMEDI. lustspel med pastoralt ämne. Envallsson 88 (1802). Hagberg Shaksp. 1: 334 (1847).
(I) -LYRIK. litt.-hist. jfr -dikt. Lamm Dalin 93 (1908).
(II 1, 2) -MEDICIN. (förr) om de delar av medicinen varom prästerskapet enligt äldre uppfattning borde äga kännedom. En .. Skrift, hvaruti .. (professor Engelhart) anmält sig vara villig, att för blifvande Präster hålla .. föreläsningar uti hvad han kallar Rural- och Pastoral-Medicin. Afzelius UtlMedFakP 3 (1810).
(I) -POESI. litt.-hist. jfr -dikt. Wahlbom AntVirgSkald. 3 (1806).
(II 1) -PROV. (förr) prov som avlades vid pastoralexamen. SPF 1851, s. 66.
(I) -SYMFONI. [efter t. pastoralsymphonie] mus. symfoni med pastorala motiv; jfr pastoral, sbst. I 2; vanl. om Beethovens sjätte symfoni. Bauck 1MusH 193 (1862). särsk. i utvidgad anv., ofta med viss anslutning till II. Pastoralsymfonien. Gide (1946; boktitel). Allt dämpades och smälte in i vårt ständiga sommarnöjes enkla pastoralsymfoni. De Wahl Mormor 32 (1948; om Klara kyrkogård i Sthm).
(II 1) -TAXA(N). (förr) om (taxa(n) för) kyrkoherdarnas kronoutskylder i Skåne o. Blekinge. PH 8: 216 (1766). Wallquist EcclSaml. 5—8: 470 (1794). jfr Wilskman Eccl. 1241 (1782).
(II 1, 2) -TEOLOGI. inom romersk-katolsk o. äldre protestantisk teologi: praktisk teologi (ss. teologisk fackdisciplin); numera inom protestantisk teologi i inskränktare anv.: den del av teologien som sysslar med prästernas själavårdande värksamhet. Wallquist EcclSaml. 1—4: 548 (1790). Theologiska faculteten (skall) .. utgöras af 4 professorer, nemligen: .. en i pastoral-theologien, eller de ämnen, hvilka närmast röra prestembetets practiska utöfning (osv.). SFS 1831, s. 306. SvUppslB (1934).
Avledn.: pastoralteologisk, adj. Reuterdahl InlTheol. 433 (1837).
(II 1) -TES. (förr) tes som försvarades vid pastoralexamen. Tegnér (WB) 8: 205 (1837).
(II 2) -UTSKOTT~02. hist. om avdelningen för pastorala frågor i prästeståndets enskilda utskott. PrestP 1809, 3: 238.
(II 1, 2) -VÅRD. kyrkl. de ämbetsplikter o. den församlingsvård som åligga en kyrkoherde (l. dennes ställföreträdare) l. präst vid viss institution o. d. Wallquist EcclSaml. 1—4: 398 (1790). Regementspastorn .. besörjer själavården inom regementet och, när detsamma bildar egen kyrkoförsamling, äfven pastoralvården. TjReglArm. 1889, s. 167. (Slottspastorn vid Karlberg) bestrider pastoralvården vid skolan. SFS 1903, nr 89, s. 8.
B (†): (jfr II) PASTORALE-BOK(EN). [trol. efter kyrkolat. liber pastoralis] om kyrkohandbok. Spörsmål och åthäffuor som biscopanar plägha haffua j presta wielsen och bescriffuen äro j pastorale boken. OPetri Sacr. 9 b (1528).
Avledn.: PASTORALISK, adj. (†) pastoral.
1) till I. Ett Harmoniens Tempel finnes, med pastoralisk enfaldighet, midt i en liten dunkel lund af darrande Aspar. Thorild 4: 145 (1794).
2) till II 1. Hemställandes vördsammeligen .. altsammans, till P: V: Consistorii upplyste Ompröfvande, och Hr Probstens Pastoraliske besörjande. VDAkt. 1736, nr 40.
Spoiler title
Spoiler content