PATRONISERA pat1rωnise4ra l. -rå- l. -ro-, l. 010—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. patronisieren, eng. patronize, ävensom ä. fr. patroniser, mlat. patronisare, båda med bet.: föra befäl över l. vara kapten på (fartyg); avledn. av PATRON, sbst.1]
(numera bl. tillf.) beskydda l. protegera (ngn l. ngt); äv.: gynna (näringsställe o. d.) med besök. Stierneld hade .. patroniserat Heurlin. Liljecrona RiksdKul. 443 (1841). De små delikatessrestauranger han brukar patronisera. Strix 1904, nr 25, s. 2. Jag har ingen lust att bli patroniserad av någon ung man, om än aldrig så rik. Wenström Turner LKus. 71 (1923).
