PEDAGOGISERA pe1dagå1gise4ra l. ped1-, l. -gog1-, äv. -gωg1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(förr äv. -cera. ped- 1827 osv. pæd- 1757—1799)
(numera bl. tillf.) ägna sig åt undervisnings- l. lärarvärksamhet; undervisa; stundom närmande sig bet.: docera (se d. o. 2); ngn gg äv.: vara l. visa sig intresserad av nya pedagogiska idéer l. metoder o. d. Lät .. mig slippa, at längre pædagogisera i detta ämnet (dvs. om ett visst kemiskt problem). SvMerc. 2: 600 (1757). Jag är den enda (i kommittén), som så rakt, ställt mig emot (de nya skolförslagen), och väntar .. föga tacksamhet på högre ort, der man ifrigt äfven tyckes pedagogisera. Geijer Brev 240 (1828). Tre år hade Runeberg lefvat och pedagogiserat i Borgå, när (osv.). Söderhjelm Runebg 2: 69 (1906). Dahlgren Släktprof. 1: 276 (1911).
