SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PEDAGOGI pe1dagogi4 l. ped1-, l. -gå-, äv. -gω-, stundom -ji4, r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -gie. ped- 1662 osv. päd- (pæd-, paed-) 1638 (: pædagogin; sista bokstaven osäker), 16601878, 1889 (: pædagogierna, pl. best.; möjl. till sg. pedagogium))
Etymologi
[jfr t. pädagogie, eng. pedagogy, fr. pédagogie, mlat. o. nylat. pædagogia, pedagogia; av gr. παιδαγωγία, till παιδαγωγός (se PEDAGOG)]
1) (†) värksamhet som ngn utövar l. syssla som ngn innehar ss. undervisare (o. uppfostrare) av barn; (barn- l. skol)lärarvärksamhet l. (barn- l. skol)-lärarsyssla; särsk. dels om värksamheten att ge privatundervisning, dels om informatorsbefattning, dels om tjänsten ss. lärare vid en pedagogi (i bet. 3); äv. (i pl.) konkretare, om (serie av) privatlektioner. Nondala boar begära en studiosum Dn Sigf. till pædagogum så framt Dn Jacobus blif(ve)r aff medh paedagogin. ConsEcclAboP 439 (1660); jfr 3. Rudbeck Bref 16 (1662). I Tydsklandh, dheräst iag .. wedh Academien .. intet bruukadhe nogon pædagogie, på thett iagh icke skulle förhindras ifrån studijs. VDAkt. 1677, nr 81. Rhyzelius Ant. 15 (c. 1750; i pl., konkretare). Att iag alt til dess .. uppehållit mig dels med Conditioner, dels och, sedan iag blef gift, med Pædagogie. VDAkt. 1751, nr 17. Scholordningen af 1820 nämner ej Pædagogier ibland andra Scholsysslor. Tegnér (WB) 5: 383 (1825). Dalin (1871).
2) lära(n) l. vetenskap(en) om uppfostran o. undervisning, pedagogik; numera nästan bl. (föga br.) om pedagogik (pedagogisk lära l. metod l. pedagogiskt tillvägagångssätt o. d.) i dess praktiska utövning l. tillämpning, stundom liktydigt med: undervisning(skonst) l. uppfostran; stundom närmande sig l. svårt att skilja från 1. Leopold 6: 207 (c. 1785). Lärd i teologi, var .. (lektor Nordstedt) dock olärd i pedagogi eller konsten att regera gossar. PWieselgren (1847) i Wieselgren 29. Filmen i pedagogiens tjänst. SvD(B) 1919, nr 114 B, s. 9. SvTeolKv. 1939, s. 179 [efter t. pädagogie].
3) om vissa (lägre) undervisningsanstalter; särsk. dels om skola för (mindre) barns undervisning i de första grunderna (jfr BARNSKOLA, PEDAGOGIUM), dels om den 1904 avskaffade en- l. tvåklassiga skolform vari meddelades undervisning efter undervisningsplaner som i stort sett motsvarade de allm. lärovärkens o. de senare realskolornas lägsta klasser; i fråga om nutida förh. bl. kvarlevande ss. tillfällig benämning på (ur pedagogier utvecklade) högre allmänna lärovärk i vissa städer. För p(re)dikan i pædagogin (läsningen av sista bokstaven osäker) är loffuat Malt 1 t(unn)a. Rudbeckius MemPubl. 10 a (1638); jfr PEDAGOGIUM. HFinSkolvH 1: 203 (1699). At vederbörande Städer .. sina Pædagogier eller små Scholar på egen bekostnad underhålla. PH 7: 5010 (1760). Att .. tvåklassiga pedagogierna i Södertelge, Köping och Nora samt enklassiga pedagogien i Simrishamn må ombildas till mindre, allmänna läroverk. BtRiksdP 1892, I. 1: nr 1, s. 35. Skövde pedagogi. GHT 1936, nr 93, s. 6. Rig 1938, s. 175 (om ä. förh.). jfr SOCKEN-, STADS-PEDAGOGI.
Ssgr: A: PEDAGOGI-EXAMEN, se B.
(3) -KLASS. (förr) särsk.: den lägsta klassen i trivialskolan. VDAkt. 1770, nr 165.
B [av den nylat. gen. pædagogiæ; jfr filosofi 1 anm.] (till 2; i Finl.): PEDAGOGIE-DOCENT. docent i pedagogik. Laurén Minn. 91 (1877).
-EXAMEN. (äv. skrivet ss. två ord. pedagogi- 1920. pedagogie- 1869 osv.) universitetsexamen medförande kompetens för ordinarie lärartjänst vid vissa högre skolor. FFS 1869, nr 29, s. 11. Därs. 1934, s. 611.
-KANDIDAT. person som avlagt viss examen medförande kompetens för ordinarie lärartjänst vid vissa högre skolor; numera bl. (mera tillf.) om person som avlagt dylik examen vid Pedagogiska högskolan i Jyväskylä. SPF 1856, s. 108.
Spoiler title
Spoiler content