SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PERENNERA pær1äne4ra l. pär1-, stundom per1- l. pe1-, l. -en-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. perennieren; till PERENN]
1) (med fackspråklig prägel) till PERENN I 1: bestå året om (o. från år till år); om vattendrag: icke uttorka; om snö: ligga kvar under hela året; särsk. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet. Inga perennerande vattendrag .. genomströmma (Palestina). 2NF 20: 1308 (1914). Väldiga snömängder, som mer eller mindre konstant perennera. TurÅ 1931, s. 50. särsk. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., allmännare: beständig, evig; äv. (tillf., skämts.): oföränderlig, ständigt likadan. Biberg 1: 129 (c. 1814). Det perennerande smörgåsbordet. Laurin 2Minn. 409 (1930).
2) (i fackspr., numera föga br.; se dock slutet) till PERENN I 2: finnas under flera år; leva kvar, fortfara att existera under längre tid; i sht i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet.: (år efter år) bestående, kvarvarande. Törneros Brev 2: 415 (c. 1830; uppl. 1925). Hvarje sådan (sjukdoms-)epok meddelade den allmänna sjukdomsconstitutionen någon underordnad perennerande modification. Ilmoni Sjukd. 1: 303 (1846). 2NF 26: 168 (1917). — särsk. (fullt br., bot., lant. o. trädg.) om växt(art) l. växtdel: fortleva under flera år, övervintra; särsk. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet.: flerårig, perenn; äv. om växtsätt. (Aster amellus) är perennerande. Retzius FlVirg. 17 (1809). Hos A(rtemisia) Stelleriana .. perennerar stammens nedre .. del. BotN 1880, s. 140. Perennerande växtsätt. LAHT 1930, s. 519.
Spoiler title
Spoiler content