PERIOIK pær1ioj4k l. pär1- l. per1- l. pe1-, förr äv. PERIÖK, m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-oik 1888 osv. -ök 1844)
Etymologi
[jfr t. periöke; av gr. περίοικος, omkringboende, perioik, av περί, omkring (se PERI-) o. οἰκέω, bor (se EKUMENISK)]
1) (om förh. i det forntida Grekland) benämning på medlem av viss klass av fria, men politiskt rättslösa invånare; i sht i pl. Palmblad Fornk. 2: 26(1844). 2SvUppslB(1952).
2) om förh. vid Lunds universitet: medlem av Skånska nationens andra avdelning, omfattande dels studenter, som utan att vara födda i Lund gått i skola där, o. dels studenter från Torna, Bara o. Harjagers härader; numera utom i fråga om ä. förh. bl. i uttr. perioikernas stipendium (utdelat fr. o. m. 1895). LUKatal. 1897, v.-t. s. 79.SDS 1950, nr 339, s. 11.
