[av eng. perkinism; till namnet på den amerikanske läkaren E. Perkins († 1799), som uppfann metoden]
(†) med. metod att lindra l. bota vissa sjukdomar (särsk. reumatism o. d.) gm att bestryka den sjuka kroppsdelen med två nålar av mässing resp. järn. VetHLäk. VI. 1: 53(1798). Ekbohrn(1904).
