PERKOLERA -le4ra, i Sveal. äv. -le3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr PERKOLATION,PERKOLATOR.
Etymologi
[jfr t. perkolieren, ävensom eng. percolate; av lat. percolare, sila, av per, genom (se PER, prep.), o. colare (se KOLERA, v.)]
farm. behandla (en drog o. d.) i perkolator; äv. abs.; ngn gg äv. (om vätska vari en drog är upplöst o. d.; intr.): passera genom perkolator. Ahlberg FarmT 154(1899). KommentSvFarm. 931(1905; intr.).
