publicerad: 1952
PERMITTERA pær1mite4ra l. pär1-, i Sveal. äv. -e3ra2 (pärrmitte`ra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se avledn.); jfr PERMISSION.
Ordformer
(-mett- 1690. -mit- 1679—1898. -mitt- 1680 osv.)
Etymologi
[jfr t. permittieren, ävensom eng. permit, fr. permettre; ytterst av lat. permittere, låta gå fram l. igenom, tillåta m. m., av per (se PER, prep.) o. mittere, släppa m. m. (se DIMITTERA)]
1) (†; se dock slutet) ge (ngn) tillstånd l. lov; tillåta (ngt). MStenbock (1710) hos Loenbom Stenbock 2: 272. Som .. Anders Pärsson anhåller få ingå ächtenskap med .. (en kusin), hvilcket jag icke kan permittera, utan förfrågan Hoos (konsistoriet). VDAkt. 1735, nr 474. Sahlstedt (1769). Dalin (1871). — särsk. (numera bl. ngn gg med anslutning till 2) i fråga om tillstånd att för viss tid lämna sitt arbete l. uppdrag l. dyl. (o. resa bort). Pagen Davidh Stuart, hwilken permiterat ähr att förresa till Stockholm. HovförtärSthm 1679, s. 870. (Han) bad .. at Hr Landtm(arskalken) så sparsamt som någonsin möijeligit är ville permittera några at resa härifrån. 2RARP 15: 252 (1746; jfr 2 a). jfr (†): Emedan .. (turkarnas) qwinfolck aldrig permitteras uti något allmänt compagnie. KKD 5: 45 (1709).
2) ge (ngn) permission (se d. o. 2) l. (i sht förr) tjänstledighet; särsk. mil. o. sjöt. med avs. på soldater o. sjömän. At permittera en eller annan Officerare, högst på tre månader. Resol. 3/8 1727 § 21. Skulle en lector .. vara på utrikes resor stadd, eller ock för andre orsaker permitterad. Skolordn. 1778, s. XXVI. Då någon (vid Statens järnvägar anställd) permitteras eller sjuknar skall (osv.). ReglTjSJ 1858, s. 2. Geijer .. var ofta hela åratal permitterad (från professuren) för arkivforskningar. Sturzen-Becker 1: 33 (1861). Rekryter böra icke permitteras, innan de blifvit approberade till exercis. Spak HbFältartill. 54 (1873). Ramsten o. Stenfelt (1917). — jfr HEM-, NATT-, TVÅNGS-PERMITTERA, ävensom LAND-, LANT-PERMITTERAD. — särsk.
b) (numera bl. tillf.) i uttr. permittera ngn till en plats o. d., gre ngn permission för att han skall kunna fara till en plats o. d. DA 1771, nr 197, s. 3. Om vintern permitteras alla elever (vid finska kadettkåren) .. till sina anförvandter (över julen). SPF 1850, s. 279.
c) (tillf.) i utvidgad anv.: ge (ngn) tillstånd l. tillsägelse att sluta sitt arbete; jfr 4. (Vikarien) permiterades och (kapellanen) Herr Hans .. fick (åter) intaga sin lägenhet. Hagström Herdam. 2: 29 (1898).
d) (ngn gg skämts.) med avs. på sak: ”pensionera” (se d. o. 3 slutet). Några säckar torfmull och en permitterad brikettpress. TT 1894, K. s. 55.
3) (i fackspr.) med avs. på person som vårdas på (sinnes)sjukhus l. alkoholistanstalt l. dyl.: ge permission (se PERMISSION 2 b, c), utskriva på viss tid. SFS 1906, nr 57, s. 13. (Alkoholist-)anstaltens styrelse .. (må) meddela följande föreskrifter att av den permitterade .. iakttagas under permissionstiden .., nämligen (osv.). SFS 1932, s. 376.
4) [jfr 2 c] (ny anv.) (vid driftsinskränkning o. d.) entlediga (arbetare) för viss tid l. tills vidare (med avsikt att åter erbjuda honom arbete i mån av arbetstillgång). Moberg Rosell 134 (1932). Den mindervärdiga .. arbetskraften .. står en synnerligen stor risk att bli permitterad (under en lågkonjunktur). SocÅb. 1939, s. 38.
Avledn.: PERMITTERING, r. l. f.
Ssgr (till permittering 1; mil.): permitterings-journal. (†) jfr permissions-rulla. TjReglArm. 1858, 1: 211.
-rulla, r. l. f. (†) sjömil. i uttr. sjuk- o. permitteringsrulla, vid sjöförsvarets kommandoexpedition: rulla över sjuka o. tjänstlediga officerare vid flottan. SFS 1921, s. 2144.
-understöd. (†) av militärmyndighet utanordnat (månatligt) pänningbidrag till fast anställt (värvat) manskap som hade längre tjänstledighet (för civilt arbete l. dyl.). Spak HbFältartill. 59 (1873).
Spoiler title
Spoiler content