PETTRING pet3riŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. petring, ävensom lt. petermännkens; antingen bildat till PETTER l. ombildning av ngt ord motsv. holl. pieter, pietertje (sannol. med anslutning till PETTER)]
byggn. delad mursten (särsk. en fjärdedels sten) använd t. ex. vid uppmurande av ett hörn med förband. 2SvUppslB 20: 470 (1951).
SAOB
