SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PIKANELL pik1anäl4 l. pi1ka-, stundom 4l, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(pecka- 1808. pica- 1847. picca- 1845c. 1875. picka- 18531894. pika- 1886 osv. -nell 1808 osv. -nelle-, i ssg 1847 (: Picanelle tobak))
Etymologi
[av ovisst urspr.]
(utom i Finl. i sht om ä. förh.) ett slags finare, spunnen tuggtobak. DA 1808, nr 29, Bih. s. 2. Gamle Bäcken .. upptog sin aflånga dosa med pickanell, afbet en ganska liten bit och (osv.). Topelius Fält. 1: 120 (1853). Hufvudstadsbl(A) 1943, nr 52, s. 7.
Ssgr (utom i Finl. i sht om ä. förh.): PIKANELL-FLÄTA, r. l. f. Blomberg Uvd. 156 (1917).
-RULLE. Sundblad Off. 57 (1894).
Spoiler title
Spoiler content