PIPHAS pi3p~ha2s, r. l. m.
Etymologi
[jfr d. piphas; efter lt. piephack l. t. piephacke (se PIPHACK), med anslutning till HAS, sbst.1]
veter. hos häst: (åkomma l. fel i form av en) utbuktning på hasspetsen, föranledd av en utgjutning i en slemsäck under huden i samband med slag l. tryck. Florman Abildgaard 75 (1792). Bohm Husdj. 193 (1902).
SAOB
