[jfr t. piroge, eng. o. fr. pirogue, span. piragua; av karibiskt urspr.]
eg. ett slags västindisk o. sydamerikansk infödingskanot, vanl. bestående av en urholkad trädstam; äv. om liknande farkoster i andra tropiska o. subtropiska länder. Fréville Söderh. 1: 12(1776). Med skräck malajen seglet (på Den flygande holländaren) såg, / der .. / .. han låg / på lur med sin pirog. Rydberg Dikt. 1: 127(1876, 1882). Cederschiöld Negr. 18(1917). UNT 1934, nr 209, s. 13.
