SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PJÄSKA, v.2; anträffat bl. i pr. -ar.
Etymologi
[möjl. samma ord som PJÄSKA, v.1]
(†) i fråga om kolmila som man slår på med en klubba för att avgöra hur långt kolningen hunnit; i uttr. det pjäskar, det ljuder på ett sätt som visar att veden kolat. Wallner Kol. 54 (1746). jfr LandsmFrågel. 17: 9 (1929).
Spoiler title
Spoiler content